Senaste inläggen

Av Tanya - Onsdag 12 april 11:38

Hejsan. Det var längesen jag bloggade senast, månader sen!! Jag tänker alltid när jag bloggar "åh jag borde blogga oftare, som jag gjorde förut!" Men jag glömmer alltid det och har inte den vanan kvar längre helt ärligt talat. Jag tycker personligen att jag delade med mig FÖR MYCKET förut. Jag höll inte vissa saker mer privat när jag borde ha gjort det. Men jag tror att jag behövde vara så öppen förut, eftersom jag mådde väldigt dåligt och var jämt omgiven utav människor som var energitjuvar. Som konstant gjorde illa mig, sårade mig, ljög, högg mig i ryggen och mycket sånt. Man kan säga att jag hade för många "Judas" i mitt liv då helt enkelt. Jag vandrade tillbaka lite i bloggen de senaste timmarna och får blandade känslor. Jag mådde både bättre och sämre förut än vad jag gör idag på samma gång.

 

Jag mår sämre fysiskt men mår bättre psykiskt. Förut var det ju tvärtom. Så jag är fortfarande obalancerad kan man säga. Så vad har hänt i mitt liv på senaste tiden? Allt och inget, skulle jag påstå. Utanpå ser allt som vanligt ut men det är mycket som sker inuti mig och i andevärlden. Jag har varit rätt så stressad och pressad under den senaste tiden, men nu så vilar jag att Jesus. Vilket innebär att man slösar inte sin tid och energi på att oroa sig över ALLTING och försöka kontrollera saker man INTE kan kontrollera. Jag litar på Gud mer med både mitt hjärta och sinnet, men särsklt hjärtat. Det är det som innebär att vila i Gud. Lita på Gud och kasta sina bekymmer på honom och inte försöka lista ut allting eller bekymra sig hela tiden, övertänka osv.

 

Ikväll ska jag ta mig till hemgruppen, känner att jag behöver sova lite innan dess då jag har varit vaken sen runt 3-4 på natten... fråga mig inte varför, haha. Jag vaknade till då och valde att gå upp. Men just nu tänkte jag lyssna på lite lovsånger och sånt innan jag vilar/sover. Sen så blir det att gå upp, fixa sig lite, äta mat och ta sig till hemgruppen. Det är bara att värma gårdagens mat, lagade pasta med köttfärssås. Mums! :). Jag känner att jag har sagt mitt nu. Ni får ha det så bra. Gud välsigne er! Puss och kram. /Tanya


ANNONS
Av Tanya - Tisdag 3 jan 04:49

Hej. Just nu är jag inte hemma. Efter nyår så sov min amerikanska bästa vän Krista över hos mig. Sen så dagen eftet nyår tog vi oss till mamma och åt middag där. Sen så frågade hon mig mitt från ingenstans om jag ville följa med henne hem. Jag är den som ALLTID rent spontant säger nej till nya saker, speciellt om det inte är planerat. Men jag kände hur den Helige ande ledde mig. Jag kände "ja" ett glatt ja i mitt hjärta och i min själ. Jag är så glad att jag tog det belsutet för jag har haft det hur mysigt som helst hemma hos henne! Senare idag vid 18 tiden tänkte jag ta mig hemåt. 

 

Första dagen jag åkte hem till henne (vi åkte tillsammans från mitt hem till där hon bor) så kom vi hem rätt så semt. Så det var bara att ta det lugnt, äta lite och sen sova. Idag så tog vi oss till Stan. Vi gick runt där och kollade lite vid olika affärer och så. Det slutade med att jag köpte kroppsprodukter från The body shop. Det var kokos tema, body butter, scrub osv. Det doftade underbart! Sen så tog vi oss till Subway (vi åt inte där) vi handlade lite och sen tog bussen hem till henne igen. Sen så åt vi där hemma hos henne. Tog det lugnt, kollade på en film tillsamamns. Sen så bad vi, diskuterade olika saker och sånt. Hon har lagt sig förlängesdan nu och det borde jag också göra.

 

Jag tycker det känns både skönt men också tråkigt att komma hem igen. Jag hade inte haft emot att stanna här 2 dagar till då jag trivs här väldigt bra! Men samtidigt är det skönt att komma hem till sin vanliga vardag och rutiner. Vi får se till att träffas oftare helt enkelt :). 

 

Jag skulle kunna blogga mer, om mer djupare saker som om mina tankar, kämslor, funderingar och sånt. Men jag känner att jag vill skippa det just nu då jag verkligen behöver sova. Innan jag åker hem kanske vi ska ta en liten promenad tillsammans, vi får se. Men vi kommer åtminstone ta det lugnt hur det än blir. Ni får ha det så bra och sköt om er. Puss och kram! /Tanya

ANNONS
Av Tanya - 31 december 2016 21:37

Hej... det var ett tag sen jag bloggade. Tänkte skriva ett snabbt inlägg innan det nya året är officiellt här. Som ni har märkt så har jag inte bloggat så speciellt mycket på senaste tiden. Men jag har såklart gått igenom mycket.

Min gammelmormor dog den 16/11, vilket var tufft då morfar dog den 24/11 - 2004. 2 dödsfall i just November månad... jag tänker inte så mycket på det längre men när jag väl gör det så gör det såklart ont inom mig. Jag minns det, jag kom dit försent. Jag kom till hennes hem när hon hade redan gått bort för en kort stund sedan, ca en halvtimme tidigare. Det var hjärtkrossande att se hennes lik där... min älskade gammelmormor! Jag saknar henne... ?. Det känns inte bra att börja det nya året utan henne. Hon blev 81 år gammal. Jag önskar att hon hade levt tills hon var 100 år så man hade haft lite extra tid med henne. Men samtidigt så led hon ju, hon mådde sämre och sämre tills hon gick bort. Det var sorgligt men hennes död vad fridfullt, hon hade inte panik! ?.

Jag har agerat lite konstigt sen sorgen, inte varit mig själv riktigt. Isolerat mig själv mer, mer tom på ord. Känt mig mer sårbar och oälskad på senaste tiden. Men jag vet att det är bara en tung process för mig just nu. Snart så kommer jag må bättre och bli mer mig själv igen ?.

Just nu är jag med min bästa vän Krista hemma hos mamma och min lillasyster, hennes vän firar också nyår här + 4 hundar är här! Nu tänkte jag avrunda detta blogginlägg. Mitt nyårslöfte är att jag ska bli en bättre, nådigare människa.

Ni får ha en underbart gott nytt år och Gud välsigne er alla! Puss och kram / Tanya.

Av Tanya - 19 september 2016 21:44

Hej... Jag kände att jag behöver skriva av mig lite. Denna månaden har jag känt mig lite ensam, av olika personliga anledningar. Jag går igenom något, som inte alla kan förstå sig på, det förväntar jag mig inte heller att folk ska. Det är få som jag har berättat för vad jag går igenom. Det känns ensamt, frustrerande och lite tufft ärligt talat. Jag kan inte låta bli att få lite tårar i ögonen medan jag skriver ut det här. Jag vet att jag är egenligen aldrig ensam, för jag har ju Jesus. Men mänskligt sätt, känner jag mig rätt så ensam på ett sätt. Jag är den som bär alla andra som mår dåligt och behvöer hjälp, men det är få som kan eller ens vill bära mig på samma sätt. Jag har endast Jesus att vända mig till när det gäller såna saker. Det är endast han som bär mig och jag bär alla andra, verkar det som.

 

Jag väntar på att få bönesvar från Gud. Det är tufft att vänta. För det är inget som jag själv kan påverka eller skynda på procssen. Det är inte så att jag har en dålig hälsa och jag själv kan ändra på det genom motion t.ex Nej, det är något som endast ligger i Guds händer. Jag har väntat så länge. Jag har utvecklat enormt mycket tåldamod generellt och det tackar jag Gud för. Men det är tufft. Ibland kan det känns ledsamt, ensamt och frustrerande att få bönesvar. Att ens hjärtas begär ska äntligen få bli uppfyllda. Men jag kan inte göra något annat än att fortsätta vänta, ha modet och tålamodet uppe. Det går liksom inte. Jag har en positiv attityd för det mesta, även om det känns tufft ibland.

 

Vissa saker känns lite sorgligt, lite smärtsamt till och från. Men jag får fortätta ta mig framåt, vänta på Guds timing med en god attityd och fortsätta. Det är inget jag kan göra åt det. Jag vet att jag upprepar mig, men jag behöver det få ut från mitt system. Jag kan tyvärr inte nämna vad det handlar om. Det angår inte andra. Jag tänkte avlsluta det här inlägget nu, med tanke på att jag ändå inte kan eller vill gå in djupare på vad det handlar om. Jag får fortsätta att be och hålla ut helt enkelt.

 

Ni andra får ha det så bra. Sköt om er! /Tanya

Av Tanya - 7 augusti 2016 09:22

Hej. Jag insåg precis att jag inte hade bloggat något under hela förra månaden. Jag vet egentligen inte ens vad jag ska skriva längre. Jag är 26 nu, är 1 år äldre. Det känns inget speciellt att fylla år ärligt talat. Jag vill nästan avsluta inlägget här, haha. För jag vet inte alls vad jag ska skriva. Jag har kollat på 2 bra kristna filmer, både igår och imorse. Den jag såg igår heter War Room och den jag såg för några timmar sen efter The war within. Jag rekommenderar starkt dessa filmer, helt underbara! Jag tänkte faktiskt börja se på fler kristna filmer generellt. Det har väldigt bra budskap och är baserat på sanningen. Guds ord är sanningen :).

 

Anledningen till att jag inte har så mycket att skriva om är att för att på utsidan ser det lugnt och stilla ut. Det är som vanligt liksom. Men jag går konstant igenom en personlig, inre andlig utveckling. Visst skulle jag kunna skriva lite om det då. Jag har alltid haft kontroll behov och varit svarsjuk av mig. Min svartsjuka har minskat DRAMATISKT efter en månads konstant mardrömmar om att min framtida partnet var otrogen mot mig. Ibland ångrade han sig och bad om förlåtelse i drömmen, ibland så var han kall vilket sårade mig mer i drömmen. Så jag valde att släppa kontrollen till Gud. Nu är svartsjukan i princip som bortblåst :). Jag kämpar fortfarande med kontrollbehov men jag har gjort stora framsteg där med...

 

Jag kämpar också med lustar, nästan dagligen. På olika sätt i olika områden i mitt liv. Problemet är att jag är bekväm med mina lustar. Jag älskar de mer än vad jag hatar de, för jag ser mer fördelar än nackdelar med det. Jag vet att det gör mitt hjärta mer kallt har jag nyligen insett och det är inte bra. Men jag hatar inte det tillräckligt för att ge upp om mina lustar. Inte än... Men jag måste omvända mig. Det känns som om jag måste komma till något slags djupare insikt innna jag helt kan ge upp det. Jag får be om det, be om att få se konsekvenserna utav lustar. Jag bad om samma grej angående kontrollbehov, då visade Gud mig att kontrollbehov och rädslor går hand i hand. Så länge jag har behovet att kontrollera mig själv, min omgivning och andra människor så kommer rädslan finnas kvar - och växa dessutom. Då kände jag att jag ville helt ge upp om det. Jag sa till Jesus att han får ta det, för jag vill inte vara rädd längre...

 

Eftersom jag fortfarande kämpar med kontrollbehov så kämpar jag fortfarande med rädslor. Men i mildare grad nu. Jag har fortfarande mina basic rädslor kvar, men i mildare och sundare form utav det. Jag brukade vara rädd för nästan allting. Men nu så är jag mycket friare, starkare. Allt det tack vare Jesus. Jag har då inte tagit hjälp av psykologer, mediciner för psyket eller liknande. Utan all ära går till Gud! :)

 

Jag känner att jag inte har så mycket mer att skriva om just nu. Men ni får ha det så bra. Puss och kram! /Tanya

Av Tanya - 30 juni 2016 23:02

Hej... Jag bloggar bara för att jag vill blogga något denna månad, innan juli är här... haha. Jag har haft en bra juni månad, ända tills igår. Då jag blev sviken. Så konstiga människor det finns... Jag vet inte ens om jag vill blogga om det. Jag känner mig allmänt nedstämd idag. Mina hormoner far och flyger då jag får min mens snart, så jag ogillar människor lite extra mycket just nu. Rent generellt alltså.

 

Jag vet inte vad jag ska säga... Jag har varit i Uppsala iförrgår, för att ta massa prover. Men ingenting gjordes, blev lite snack bara och ska ta massa prover och skit i December eller Januari månad. Sen så träffade jag en "vän" i Uppsala. Vi hade det trevligt. Vi gick in i affärer, jag shoppade som vanligt, vi åt sedan i en grekisk restaurang, sedan så gick vi till kyrkan och var med i en Gudstjänst sådär helt random. Det var intressant. I just den kyrkan var det väldigt "religöst" och "dött-" Med det menar jag, det spelades inte in några morderna lovsånger, de hade konstiga gammalmodiga dräkter på sig (de som skötte Gudstjänsten) samt man fick inge förbön efteråt- Helt tväremot min kyrka med andra ord, där det finns liv, en hel del lovsånger och förbön efteråt :). Sen så efter det gick vi till stan igen där det blev mer shopping. Mamma valde att följa med till Uppsala men hon gjorde annat. Sen så mötte vi upp mamma och tog en fika. Jag och mamma tog oss hemåt tillsamman senare, tog bussen hem. Min "kompis" och jag skiljdes åt efter en trevlig dag i Uppsala.

 

Ni kanske undrar varför jag påpekar att vi inte är vänner längre? För hon gillar inte att min relation med min mamma inte är alltid sunt och hon skyller det på mig. Säger att jag borde ta ansvar för att jag är tydligen en dålig dotter? (Enligt min mamma själv är jag en underbar dotter, men ja okej, skyll allt på mig.) Hon sa att hon tänker ta avstånd från mig tills jag har förlåtit min mamma fullt ut, tills jag har redigt ut min relation med min mamma.Jag undrar, vad har HON med det att göra? Är det sjukaste och det dummaste jag har hört (nå väl, en utav de sakerna i alla fall.)  Som om jag inte har försökt det, typ en miljon gånger. Jag har då ännu inte lyckats, vilket hon också vet om. Om våran vänskap baseras på hur min relation är med min mamma, så kan hon dra åt helvete så långt det bara går. Det märks att denna människa varken förstår sig på mig eller har allmänt en djupare förståelse för min situation. Hon påstår också att jag kommer hamna i helvetet om jag inte förlåter min mamma och enligt henne drar hon sig undan för att hon inte vill uppmuntra denna oförlåtelse jag har och på så sätt hamna i helvetet.

 

Ja, ni hör själva hur sjukt det låter. I hennes ögon gör hon mig en tjänst. Men det enda hon åstadkommer med det här är att jag kickar ut henne från mitt liv. Min relation varken med min mamma, henne eller någon annan blir varken bättre eller sämre med den här behandligen/denna metod. Så jag hade en bra månad men slutade dåligt. What´s new? Jag känner redan att jag till och från bär världen på mina axlar, som om jag behöver fler bördor i mitt liv. Nepp, jag orkar inte mer. Så... Jag skiter i denna såkallad "vänskap" och går vidare med mitt liv. Jag får fortsätta med min förlåtelse process med en person mindre vid min sida, så är det bara. För det är inte så att jag vägrar att förlåta... men jag har inte förmågan i mig. Det gör för ont. Jag har väldigt svårt för att släppa det förflutna, det är inget jag kan hjälpa. Inte medvetet i alla fall...

 

Ja ja, nu så ska jag lyssna på musik, eventuellt se på en serie eller en film och försöka lugna ner mig lite då jag har känt mig allmänt ledsen och stressad idag. Men ni får ha det så bra. Puss och kram... /Tanya

:(

Av Tanya - 26 maj 2016 05:49

Hej... Jag mår verkligen, konstigt. Dåligt men ändå inte. Jag är ofta ledsen och känner mig aggressivare än vanligt. Jag känner mig ofta modlös, nedstämd och "sårad." Ja, jag är sårad. Jag vet ju varför. Men det är ingen som har nyligen sårat mig så. Däremot har jobbiga människor skapat onödig drama och huvudvärk för mig. Jag sittet här bara, lyssnar på lovsånger och skriver här för att få ut allting. Eller nej, inte allting. Inte ens i närheten utav det. Mer,,, det värsta eller det nödvändigaste kanske jag ska säga Jag blir nedstämd VARJE SOMMAR. Men tro det eller inte, jag har det bättre den här sommaren. Förra sommaren hade jag stark ångest och fick någon enstaka starka panikattacker. Jag har vart fri från ångest i hela 2 månader nu. Så jag känner inte alls ångest längre. Äntligen har Gud befriat mig från det, som jag visste att det skulle ske! Jag har känt såhär nedstämd och ledsen i under en månad ungefär (kanske lite mindre.)

 

Däremot kämpar jag fortarande med ilska, bitterhet, oförlåtelse, sorg, smärta, ängslan, oro, är lite paranoid ibland osv. Jag valde att vara konkret och välja att förlåta alla som har gjort mig ont. Det var 20 personer som jag behövde förlåta... (Man ber en bön där man säger i princip till Gud att man vill förlåta dessa personer, vad de gjorde med en, hur det kändes och i slutändan välsignlar de.) Jag mådde skit efteråt, för mycket sår revs upp och jag fick bara gråta ut. Samt ilskan kom upp till ytan ytterliggare. Jag blir rensad just nu och för att bli rensad måste allt skit som finns inom en komma upp till ytan. Om jag hade haft något att säga till om, så hade jag personligen stängt av mig själv helt och hållet. Men jag kan inte göra det längre. För jag har flytt tillräckligt länge ifrån mig själv.Det är dags att möta den hårda kalla sanningen och avslöja alla lögner som jag har trott på i hela mitt liv. Det är dags att permanent börja må bra och inte ha längre perioder då man mår dåligt och under kortate perioder är det bra. För det är så jag har haft det i alla dessa år.

 

Något som jag kan säga som är postivt, är att jag har valt att träffa en pyskolog. Sen hur bra det går, det återstå att se. Jag har försökt många gånger förut men det har inte direkt hjälpt mig. Sen så omger jag mig mer med kristna människor och har genrellt mindre kontakt med icke kristna/energi tjuvar. Förut hade jag mest bara kristna tjejkompisar, men nu börjar det växa. Jag har även kristna manliga vänner just nu. Vilket är bra, för mitt mål att gifta mig med en kristen man en dag närmar sig :). Men jag måste må bättre först, kan inte fokusera på män riktigt just nu (även om min största dröm är att gifta mig.)

 

Jag känner att jag inte vill skriva så mycket mer. Jag hade kunnat skriva mycket mer, som vad som har hänt på senaste tiden osv. Men det orkar jag inte med just nu. Kanske nämnwe  jag det en annan gång. Jag tänkte länka en låt som jag lyssnar på, det skänker mig tröst och frid nu under denna jobbiga period. Lovsånger hjälper mig verkligen, bön och hålla sig brinnande kristna människor :) .Men ni får ha det så bra... Sköt om er. Puss och kram! /Tanya

 

Av Tanya - 13 april 2016 23:05

Hejsan! Jag har mått så otroligt bra de senaste dagarna och senaste veckorna generellt. Jag brukar må mycket bättre under våren MEN jag mår extra bra, bättre än vanligt. Varför? Jo, för jag har inte haft ångest under flera veckor nu! Det går verkligen bra för mig, Gud har verkligen befriat mig från ångest känner jag. Jag tror inte jag är immun mot att någonsin känna ångest igen såklart. men jag tror verkligen på att de mörka dagarna att konstant leva med ångest varje dag flera gånger om dagen, dessa mörka tider är förbi. Nu är det ljusa tidet här, bokstavligen! :)

 

Jag har lett flera människor till frälsning, jag  tar hand om mig själv mer och passar på att tar några extra promenader nu när solen är framme och när det är så fint väder, samt att det är såklart varmare ute :). Det enda jobbiga just nu är (och det är en stor grej) är att en nära kär vän till mig, har cancer... Han heter Michael. Han har en godartad tumör i bröstet som snart ska opereras bort och chanserna att det ska lyckas är goda. Jag har bett så otroligt mycket för honom och fortfarande ber för honom. Jag har bett ca 50 kristna att de ska be för honom (nej jag känner inte så många människor personligen, men de finns en del kristna man har snackat med genom åren + jag kontaktar kristna genom kristna grupper på Facebook.) 

 

Jag har en väldigt stark, god och fridfull känsla att han kommer klara av operationen galant och att han kommer bli fri från cancern. Men jag ber också om att den inte ska återvända efter ett tag. Så ni som läser min blogg, oavsett om ni tror på Gud eller inte... Snälla be för honom. Ju fler som ber desto starkare blir det. Det som är Guds vilja, det ska ske helt enkelt. Be att hans cancer INTE ska återvända i framtiden. Det skulle betyda allt för mig om ni kunde göra det!   

 

Just nu så sitter jag här bara och lyssnar på musik och bara mår allmänt bra. Jag har haft en bra, fridfull givande dag och imorgon är man också upptagen. Jag har en läkartid att passa sen efter det ska jag hem till mamma och hälsa på :). Sen så får vi se vad som händer. Jag tippar på att det blir lite lugnare i helgen för denna vecka har jag haft en del att göra (det är precis så jag vill ha det också.) Eftersom jag är fri från ångest nu. så tar saker och ting inte emot lika mycket längre. Allting flyter bara på och man känner sig inte jämt överväldigad, trött och ängslig.

 

Vilket i sig är en stor befrielse att kunna fungera som en normal sund människa, för det blir ett stort hinder i vardagen när man har mycket ångest. Allting tar emot då och man måste verkligen kämpa och prioritera, för de dagar det är värre så kan man inte göra allt man hade velat göra. Utan då måste man välja lite. Men jag har inte behövt välja på så sätt under senaste tiden utan jag har kunnat göra allt jag har velat göra och behövt göra utan att jag blir senare nli helt förstörd och slutkörd! :) Men nu så ska jag gå, jag känner att jag har bloggat klart nu. Ni får ha det så bra och sköt om er. Puss och kram! /Tanya

Presentation

Gästbok

Fråga mig

16 besvarade frågor

Omröstning

Tycker du att min blogg är intressant?
 Ja, jätte intressant!
 Ja, den är intressant.
 Ganska intressant.
 Helt okej.
 Nja, sådär.
 Inte riktigt...
 Nej.
 Nej, det är inte riktigt min stil.
 Nej, den är tråkig.
 Nej, den är ganska tråkig.
 Nej, den är jätte tråkig.

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ ♥ Hold My Hand... ♥ med Blogkeen
Följ ♥ Hold My Hand... ♥ med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se