Hejsan bloggen. Jag försökte blogga här igår, men det gick åt skogen och det var världens onödigaste inlägget som jag någonsin har skrivit, haha. Så jag raderade den, och nu ska jag göra ett nytt försök. På den senaste tiden så har jag bara mått dåligt, grävt ner mig själv, var aggressiv, otrevlig, och kall... Iallafall ibland/oftast. Men det ska bli ändringar här nu, jag ska iallafall försöka. Jag gjorde ett misstag, jag sårade dig, förlåt... Men jag ska gottgöra dig, det lovar jag... Jag ville aldrig pressa eller såra dig, jag ville bara få dig att öppna dig för mig, men jag gjorde det på ett helt fel sätt, det misstaget ska inte upprepas igen...

Jag hade egentligen tänkt att vara hemma och bara gräva ner mig, tycka synd om mig själv, kolla på någon film och så... Men Frida övertalade mig till någon annat och fick mig att inse att det jag gör är allt annat än hälsosamt... Tack och lov för att jag har henne :) . Jag ska förändras, jag är inte Gud, jag är en människa, så jag kan inte göra allt på en gång, och jag kommer säkert göra fler misstag och falla tillbaka, men huvudsaken är att jag reser mig upp och lär mig av mina misstag... Så ikväll så ska jag till Frida, och fira nyår med henne. Mitt nya nyårs löfte är att jag ska leva ett bättre liv, jag kan inte fortsätta må såhär och tänka helt dumt och ologiskt, måste lära mig att tänka mer klart, speciellt när jag mår som värst och drabbas av panik... Jag måste lära mig att vara både mer realistisk och positiv på samma gång, hittills har jag tänkt negativt, och orealistiskt.... Inte alltid, inte jämt, men ibland när jag mår dåligt så har jag gjort det... Jag ska ha på mig Michael Jackson tunika/klänning och silvriga tights :) . Men nu ska jag gå, ska fixa mig så småningom. Men ni får ha det så bra och ha ett riktigt gott nytt år!

Gott Nytt År alla! :) /Tanya.

Hej hej. Nu är julen över. Igår firade vijulen, och med vi menar jag mamma, alla mina 3 mostrar, mormor, mosters man, mina kusiner, mamma, min syster och så vidare... Det var ganska bra denna jul det hära året, blev rätt så nöjd, det blev inte massa onödigt tjafs och sånt (tro mig, i den hära familjen så går vi inte så speciellt bra ihop eller kommer så bra överens, så då har det hänt tidigare när det har vart jul, då hela familjen samlas, att det blir mest tjafs och bråk och massa elände istället för trevligt sällskap, inte kul kan jag lova er...)
Men det hära året så blev det rätt så bra, jag har fått 7 st nagellack, 1 kajal, 2 Michael Jackson tröjor, en är i tunkia/klänning, den andra är en lila tröja.
Jag fick en lila plånbok (inget jag hade tänkt på eller önskat mig, men jag gillar och uppskattar det jag fick, och den ska jag absolut använda), jag fick en Lancome mascara som heter hypnose, fast det var i en liten kartong grejs eller vad det heter, den ingick även Lancome kajal nu också, så jag har sammanlagt fått 2 st kajaler. Jag fick även en t-shirt och Åhléns presentkort, sammalangt blev det 700 kr :) . Fick även en söt simpson t-shirt :P, och jag fick underkläder. Jag tror att det var allt jag fick, kommer inte på något mer iallafall.

Och nu smsar jag med min söta baby älskling Oliver! :D . (Han är en av mina bästa vänner.) Han lånar Cesars mobil för tillfället, han har ingen mobil själv, stackars Oliver :( :P . Jag menar, förr eller senare så vill ju Cesar få tillbaka sin mobil... Right? Grejen är den att han inte alls blev glad när jag frågade honom om det var okej om Oliver kunde låna den en stund, så vi kan smsa lite, säga god jul och så vidare, men då blev han sur/irriterad och överdrev och sa att det var skitsamma och att han kunde behålla den... Lite överdrivet, jag vet mycket väl vad han tycker och känner för Oliver, men han tog lite i tycker jag...
Så han är nog både sur på mig och Oliver :/ . Men aja, det ordnar sig nog, det vet jag, det har jag en känsla av, så jag oroar inte mig så jätte mycket, det hade ju varit ganska onödigt att förstora upp det hela och försöka göra det värre än vad det är eller låter.

Jag är hemma hos min moster (mellan moster) som heter Peyam :P .
Haha, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva nu, känns som om jag är klar med att blogga nu. Hmm, jag undrar när vi ska åka hem? Jag har då ingen aning, men vi kom hit igår på eftermiddagen. Aja nu ska jag sluta blogga ionödan, det blir bara annars massa babbel då, haha. Men innan jag går, så kommentera gärna min blogg, så kommenterar jag tillbaka! :D .

Puss och kram! /Tani.

Hej hej. Det är blogg time nu, haha! :D. Som ni märker så mår jag bättre och är på bra humör nu. Det är tack vare 2 personer, och dom är Frida och Cesar! :) . Idag har jag vart hos Frida, vi har pratat, gått ut med hennes hund, handlar lite godis, Pepsi Max, skruvar och sånt. Nu är jag hemma, jag kom hem för att äta mat och sen duscha. Jag kom ut från duschen, ska snart fixa mitt hår, packa ner pyamas, tandborste, lite krämer och sånt nödvändiga saker, ska sova över hos Frida inatt.
Det ska bli kul och mysigt :) . Jag har ganska mått dåligt på den senaste tiden, jag behövde muntras upp och få goda råd, och jag fick rätt så bra råd. Jag borde inte isolera mig själv, utan fortsätta att leva vidare och umgås med mina vänner. Det är nu som jag måste vara som starkast, kämpa vidare och inte ge upp... Även om det känns som att jag vill, eller att det behövs att jag ska isolera mig själv för mycket eller för ofta, vilket jag har gjort hittills, så borde jag inte göra det, för det blir bara värre, inte bättre... Så jag måste se till att göra så att jag ska må bättre, och inte  att jag ska må sämre! Eller hur? :) .

Nu till en helt annan grej. Vet du vad? Det är lugnt, jag ska inte störa dig mer, det är uppenbart att du vill vara ifred och att du inte vill ha något med mig att göra just nu... Jag har försökt och kämpat, men nu orkar jag inte mer, orkar inte jaga dig hela tiden. Vill du något så får du höra av dig, jag tänker inte höra av mig mer, varken via msn eller sms... Så att du vet det. Nu när du läser detta (om du ens läser min blogg då och då/regelbundet) så vet du nog vem jag menar... Men om du är osäker, så kan du fråga om det är just dig jag menar, eftersom jag inte tänker nämna några namn här...

Men nu ska jag gå, ska fixa mitt hår, smörja in mig, byta om, och packa ner lite olika saker. Men ni får ha det så bra och sköt om er!

Puss och kram. /Tanya.

Hejsan bloggen, det var ett tag sen jag skrev här senast... Jag borde nog blogga oftare. Jag hade egentligen inte tänkt att blogga nu, jag hade tänkt att gå och lägga mig, men nu blev det så iallafall. Men en sak är jag säker på, att efter jag har bloggat så ska jag ta bort sminket, käka något, t.ex en banan för att hålla blodsockret uppe, bortsta tänderna, byta om och sen gå och lägga mig. Som ni vet (iallafall ni som läste mitt förra inlägg) så såg ni säkert att jag mådde jätte dåligt, jag var otroligt ledsen och grät när jag skrev det inlägget då... Men nu är det bättre. Vi löste detta, i tisdags... Det var skönt, det kändes skönt att lösa detta. Han lovade att aldrig mer göra sådär, alltså att ta mig förgivet sådär, och bara dra utan att låta mig förklara mig själv... Jag vet att han inte tänkte klart då, men det gjorde ju inte mindre ont för det...
Men hursomhelst så löste vi detta, tack och lov... Det var skönt det, jag stod knappt ut med smärtan... Grejen är den att jag är jätte svag för honom, mår han dåligt så mår jag också dåligt... Självklart vill jag inte att någon av mina vänner ska må dåligt, men om han mår dåligt, alltså verkligen dåligt, så påverkar detta mig starkt... Jag behöver inte förklara varför, både han och jag vet varför jag blir sån. Ni behöver inte veta allting om mig, haha :P . 

En sak tycker jag är jobbigt. Många vet inte vart dom har mig någonstans. Jag vet knappt själv vart jag har mina vänner, jag vet inte ens vart jag har mig själv, jobbigt situation... Känns som om jag kan lita på vissa mer, vissa mindre, och vissa inte alls... Jag tänker inte nämna några namn här... Hur ska jag göra här då? Ja du... Hmm, bra fråga... Äh, helt ärligt talat så vet jag inte, men jag får lösa detta på något sätt. Det är inte bra hur jag har det just nu, med mina vänner, kompisar och så vidare, jag måste komma på nånting, hur jag ska lösa detta. Jag har delvis svårt att öppna mig för människor på grund av att jag kan få helt fel råd, eller inte få råd alls... Jag försöker, vill och måste själv klura ut vissa saker.
Så är det bara... Det känns som om bara det är mycket jag inte berättar, det kan jag inte heller, det är för mycket, för komplicerat, det är ju inte alla som förstår mig, min situation, mina tankar och idéer... Därför försöker jag klura ut det mesta själv. Detta har blivit komplicerat...

Men nu måste jag gå, ska sova. Jag vet, detta blev ett tråkigt inlägg, men jag skriver för att jag vill skriva, och för att jag behöver skriva av mig, inte för att ni läsare ska förstå eller veta allting. Jag är ingen öppen bok, vissa saker vill man helt enkelt inte prata/skriva/berätta om. Och jag är nog inte den enda som känner, tycker och tänker så, det finns nog flera som tänker så, jag menar kom igen... Man kan ju inte skriva precis allt i sin blogg, då finns det ju inge privat liv kvar, eller hur? Det är ju inte meningen att alla ska veta allt om mig via min blogg, jag skriver blogg för jag tycker att det är kul att blogga, jag, och endast jag bestämmer vad jag ska skriva om, och hur pass mycket jag ska skriva. Det är bara jag själv, och min fantasi som sätter gränser, ingenting annat. Jag skriver om det som är sant, det jag känner, kanske det jag gör, har gjort, eller vill göra, och så vidare... Och jag skriver även om ibland hur jag är som person och så vidare... Det är så olika liksom, men läs min blogg så lär ni känna mig lite mer iallafall! :) .Men nu ska jag som sagt gå. Ha det så bra och sköt om er!

Puss och kram! /Tani.

Hej hej. Usch, jag mår så dåligt nu, är så grymt sårad... Jag klarar knappt av att blogga, så ont gör det, och så ledsen är jag just nu... Jag är inne på msn och bara hoppas, väntar och ber, ber om att du ska logga in på msn igen, nu... Men jag vet det nu att det inte kommer att hända. Du gav mig inte ens chansen att förklara, du sårade mig genom ditt beteende, genom att du trodde det värsta om mig... Men varför är jag ens förvånad? Alla tror ju direkt det värsta om mig, det finns inga undntag, det var bara jag som var dum nog som trodde att det fanns undantag... Men nu vet jag att det inte finns. Varför fortsätter jag att hoppas när jag blir sviken gång på gång? Varför fortsätter jag att kämpa när jag faller hela tiden, gång på gång? Jo, för jag är dum, därför gör jag det, och för att jag inte har något annat val... Jag är dum eftersom jag tror alltid det bästa och ser det goda i människor, hela tiden, det är därför jag blir sviken gång på gång... Kanske borde jag fokusera på att se deras dåliga sidor, så man är förberedd hela tiden? Det vore nog bäst och enklast så, för att skona mig själv från att bli sårad hela tiden... Folk sliter itu mig i miljoner biter, men gör så ni, jag är van att bli sårad och att få mitt hjärta krossat, gråta som bara den i smyg, då ingen märker, hör eller ser, som nu... Sen torkar jag bort dom, ler och låtsas som ingneting på utsidan.... Jag är van, så har jag alltid gjort... Jag hatar mänskligheten, vi människor är så onda, fördomsfulla, och själviska... Jag är ond, du är ond, alla är onda. Jag hoppas verkligen att jorden går under så fort som möjligt, för jag är trött på mänskligheten. Jag är trött på dig, och jag är trött på mig själv... Jag är verkligen trött på att ta emot all skit... Seriöst, jag är inte mer än människa, var mer rädd om mig och mina känslor, så som jag försöker vara med dig och dina känslor... Men skitsamma, det hära är tacken, tacken som jag får för att jag ställer upp för dig, och alltid försöker finnas där för dig och göra mitt bästa...

Det borde inte stå: Hold my hand. Det borde snarare stå: Just leet me go... Det vore bättre, för om ni alla bara släpper taget om mig så slipper jag bli tagen förgivet, bli sårad och få  mitt hjärta krossat... Då är jag ju ensam, men vem behöver få sitt hjärta krossat? jag klarar mig bra utan det... Jag är hellre ensam, och är olycklig på grund av att jag är ensam,  än att jag har vänner, men är olycklig på grund av att dom t.ex inte ställer upp för dig, inte förstår mig, dömmer mig hårt, eller värst av allt, tror alltid det värsta om mig... Är man ensam så är det ju tråkigt, men då har man ju iallafall mer ro! Detta går inte ut på att jag vill bli ensam, utan att jag är grymt sårad, och less på att bli behandlad som en papperskorg hela tiden...

Skitsamma, ska gå och försöka att lägga mig nu. önska mig lycka till, för det behöver jag, mina tårar kommer bara att rinna, och jag kommer att tänka en miljon tankar... Men det borde inte spela någon roll, för ingen bryr sig tillräckligt mycket om mig... Folk säger "jag finns här för dig" Men det är bullshit, för jag vet innerstinne i mitt hjärta att när det verkligen gäller så drar alla... Just därför håller jag mig undan och inte springer till folk så fort jag mår dåligt, jag vet hur ni fungerar, jag föddes inte igår... 

Jag hoppas att jorden går under snart, för jag vill inte leva såhär, och jag har inte styrkan att göra stora förändringar... Tårarna vägrar sluta att rinna, hur ska jag lyckas att få sömn inatt?... Äh, jag är ju van... :( . Jag känner mig svimfärdig också pga jag inte dricker vatten, iallafall inte tillräckligt mycket, och jag ska absolut inte dricka vatten nu heller... Hoppas jag svimmar av, och att man upptäcker det försent, så jag är död och slipper dom hära hemska känslorna...

Jag önskar seriöst just nu, av hela mitt hjärta, utan att överdriva, att jag var död just nu, eller att jag bara kunde dö helt plötsligt just nu, för ni tar all min ork, kraft och glädje ifrån mig, tack så mycket... Nu menar jag ni alla, inte bara en enda person... Tack! Tack så jävla mycket!... :'(

Hejdå /Tanya

Hej hej bloggen! :) . Det var ett tag sen jag skrev här senast... Detta är på grund av att jag helt enkelt inte haft riktigt tid till det... Mammas modem fungerade inte av någon anledning, så hon lånar mitt modem för tillfället, och min mamma har suttit vid datorn nästan hela tiden, så jag har inte kunnat sitta vid datorn, och för att jag inte har haft så mycket tid över till datorn, har gjort andra saker...

Idag har jag inte vart i skolan på grund av att jag inte har mått bra... Men jag mådde bra senare idag. Idag så har jag och mamma storstädat. Sen så har jag åkt till Stockholm, och är nu hemma hos Avin och hon tjatar om att jag ska klia henne... Nej, jag orkar verkligen inte, vill bara blogga klart sen gå och lägga mig! Jag har inge lust att göra det... Aja, vi får se hur det blir med den saken... Jag gick nyss med på hennes skull att klia henne, men bara i 5 minuter, haha.

Kan även säga att jag har fixat mina naglar nu, och med det menar jag att jag har förstärkning på mina naglar, dom är mycket finare nu än vad det var innan, då det var 100% naturligt... Jag är egentligen en naturlig människa, men när det gäller mina naglar så vill jag inte ha helt naturligt, vill ha konst gjorda naglar då, haha :P . Det blev snyggt, jag blev nöjda med mina naglar :) . Men det var inte så speciellt billigt, det kostade 750 kr... Men det är bara första gången som det kostar så mycket, sen så kostar det 450 kr. Fast om man har brytit en nagel så kostar det 40 kr extra, men om man går bara dit för att fixa en enda nagel så kostar det 125 kr... Nackdelen är att om man sitter vid datorn varje dag, timme efter timme så spänns nageln, och då kan gelet spricka, alltså nagel förstärkningen... Tur att jag har lite ont om tid och inte är data freak då längre :) .

Snart ska jag lägga mig, så fort jag har skrivit klart detta inlägg, vill bara lägga till en sak. Tyvärr så kan inte Chelise heller träffa mig denna helg, hon har andra planer och kan inte ändra på dom, trots att hon vill... Vi har så otur när det gäller att träffas :( . Men vi får träffas en annan gång helt enkelt... Men som tur var så kunde hon snacka i telefon med mig idag, på hur länge som helst, och då menar jag några månader...

Men nu måste jag gå, ska klia Avins armar och/eller rygg, vi får se hur det blir med det, sen så ska jag lägga mig. Ni får ha det så bra och sköt om er!

Puss och kram! /Tani.

Hej hej bloggen. Jag vet, jag fick ett utbrott igår.... Men jag kan inte hjälpa det, kan inte råför hur jag känner... Jag är fortfarande grymt sårad, arg, ledsen och bara less på allting... Vissa dagar vill jag knappt snacka med någon, medans andra dagar kan jag vara hur social och trevlig som helst... Vad är det för fel på mig?! Varför känner jag såhär, varför mår jag såhär?! :( ... Jag vet inte vad det är för fel på mig, allvarligt talat... Jag känner bara ibland att jag kan knappt stå ut längre, med någon eller något... Jag känner mig så underskattad och illa behandlad ibland :( . Jag känner att jag blir tagen förgivet... Och säg mig, vem vill bli tagen förgivet, hur länge till skulle man stå ut, orka hålla ut med den hära känslan? Klart man exploderar till slut och känner sig sårad... Jag känner mig sårad av alla. Alla gör det jobbigt för mig, på sitt sätt. När man till exempel förväntar sig saker jag inte kan, orkar eller vill leva upp till. Eller när man tror att man kan behandla mig hursomhelst, jag ska bara vara tyst, svälja, förstå andra människor situtationer och känslor, ha jämt överseende och skita i mig själv... Jag har försökt att köra med den stilen förut, men det fungerar inte på mig. Det är då jag blir sånhär. Så jag får se till att sluta helt enkelt. Får också komma på hur jag ska sätta ordentliga tydliga gränser, så folk inte tror att dom kan trampa och utnyttja mig hursomhelst... Ibland kan jag bli så ilsken att jag dampar sönder, som jag gjorde igår, eller så börjar jag att gråta, för jag kan inte hantera all den hära ilskan som bara strömmar över mig ibland... Kan det vara så att mensen är på väg? Ärligt talat, jag har ingen aning, jag har inge koll... Det känns som om jag inte har koll på något längre :( . Hur länge till ska man orka, stå ut med att må såhär, regelbundet i stort sett?... Jag är less på det hära livet, på den hära ilskan som kommer och går då och då.... Tyvärr har jag inget annat väl än att kämpa på, för ger jag upp så förlorar jag allt. Det gör mig till en förlorare, och jag är ingen förlorare, jag är en kämpe, oavsett vad...

Det jag skrev om självmordsbenägna människor... Jag menade inte det till 100%... Visst, jag tycker att ni är jobbiga och irriterande, dom ser bara allt i ett enda mörker och tycker bara synd om sig själva, det är grymt irriterande... Men man ska aldrig ta livet av sig. Man ska söka hjälp isåfall, och ta tag i sina problem... Man ska helt enkelt aldrig ge upp.

Men jag vet inte vad jag ska skriva mer, så jag hade tänkt att dra nu. Ha det så bra....

Bye bye. /Tanya.

Hej hej. Åh jag känner mig så arg nu, känner hur ilskan tar över mig... Jag orkar inte med någon längre. Alla är så falska! Jag hatar människor. Jag hatar människan. Människan är så onda och svaga! Jag hatar också självmordsbenägna människor. Seriöst, hoppas ni dör! Gå och ta livet av er, ingen orkar endå med er, era värdelösa idioter. Ni förstör bara för andra.
Skaffa hjälp, eller ta ditt liv, det är ditt eget val. Men kom INTE till mig och beklaga hur sorgligt och patetiskt ditt liv är och att du tänker ta livet av dig när vi båda vet att det är bullshit! Jag vet det iallafall. Vill man verkligen dö så gör man något åt det, man går inte runt och gnäller 24/7 på att man vill dö och att livet suger. Seriöst, ta tag i era liv och sluta vara en sån nolla! Åh, jag är så ARG!!! Jag är inte riktigt mig själv just nu, för ilskan bara tar över mig... Jag är så less på att ni människor ska såra mig, ignonera mig, ta mig för givet, tjata, vara jobbiga och vara på. Nej jag har fått nog! NU RÄCKER DET! Jag ska isolera mig själv, eller vara åtminstone kall/otrevlig mot dom flesta!
Jag har inga riktiga äkta vänner. Alla är falska på sitt sätt, tyvärr... Jag kan inte räkna med eller lita på någon längre. Ändra på dig, eller dra åt helvete, för falska människor accepterar jag inte! Ni tar all kraft och energi ifrån mig och bara förstör mig och använder mig som nå slags jävla papperskorg!! :S .
Skärp till er, eller förlora mig helt och hållet på köpet, det är upp till dig!
Ni ger mig inte glädje i mitt liv, iallafall inte mycket eller ofta... Mest bara sorg och besvär och ni tror jag är någon psykolog till er alla som ska lösa/fixa era helvetes liv. Jag orkar inte med er längre.  Alla jag känner är falsk på sitt sätt, och har en dålig stil. Dom flesta iallafall. Sluta behandla mig som en papperskorg, ignonera mig inte, så ska du se att jag kommer tillbaka... Tills dess gäller det att vara kall och isolera sig själv.

Men nu ska jag gå. Gå och dö eller skärp till dig! Bestäm själv.

Bye! /Tani.