Hejsan bloggen. Idag så har jag inte gjort något speciellt.
Jag har bara latat mig, kollat på tv. Suttit vid datorn och sånt.
Jag tänkte snart (eller så småningom) gå och kolla på någon film, äta chips och dipp och dricka Pepsi Max :) .

En sak är konstigt... Jag går igenom en jobbig period just nu, sen mitt i allt fick jag min mens. Allt det jobbiga har skett nu under denna Augusti månad.
Trots det jag går igenom, att jag har förlorat Cesar, tänker på gamla vänner men även nu tiden och sånt... Så tar jag det väldigt bra för att vara mig.
Visst, självklart har jag gråtit, vart ledsen och nere och sådär.
Men jag har inte grävt ner mig själv i en djup sorg eller så, vilket är ovanligt för att vara mig. Jag känner mig helt enkelt starkare och stabilare. Vilket är väldigt skönt och ovanligt för mig, haha :P .

Jag tror faktiskt att det är Gud som hjälper mig och gör mig stark.
Jag ber regelbundet, varje dag då med andra ord. Jag har bett om styrka och att kunna finna inre lugn ett tag nu... Nu så verkar det bli av :) . Jag är lugnare av mig nu och jag känner mig som sagt starkare och stabilare! :D .
Jag hoppas bara att det håller i sig, så jag inte faller tillbaka igen

och blir instabil och får panik och sånt.

Men nu så ska jag inte blogga mer för tillfället. Jag ska fixa lite chips och dipp och Pepsi Max snart så :) . Men ni får ha det så bra och sköt om er!
Puss och kram! /Tanya   .

Hejsan alla där ute. Idag så mår jag helt okej, är bara lite trött nu bara.
Jag kände bara för att blogga just nu :P .
Idag har jag inte gjort något speciellt haha.

Min mamma och min syster är inte hemma, dom är i Stockholm just nu.
Ganska skönt faktiskt. Det är skönt att vara ensam hemma ibland, eller vad tycker ni? :) . Dino (våran kattunge) har bara sovit hela dagen och hela kvällen.
Jag hoppas bara att han inte stör mig i natt nu när jag ska sova efter jag har bloggar klart, haha. För om jag stänger ut honom från mitt rum så blir han jätte ledsen, naaw...
Det vill jag ju inte göra. Jag vill inte göra Dino ledsen, men samtidigt så hoppas jag att han lämnar mig ifred, inte attackerar mina händer och mina fötter och biter sönder mig och väcker mig stup i kvarten, haha.
Fast just nu så ligger han här på skrivbordet brevid min dator och sover haha :P . Naaw! :) .

Jag har idag beställt 2 balsam från Lush idag via nätet. Hemsidan är såklart som vanligt: www.Lush.se

Jag beställde dom här två:

Coolaulin heter denna  som ni ser :) .

Denna är såklart American Cream.

Jag älskar båda två, dom båda är bra på sitt sätt.
Coolaulin och American Cream luktar otroligt gott också! :) .

Ni som har läst min blogg tidigare och sett mina tidigare inlägg om Lush produkter, ni vet hur galen jag är i Lush och att jag verkligen älskar Lush! :)   .

Jag funderar nästan faktiskt på att börja blogga om Lush igen, alltså sådär mer detaljerat och nya produkter som jag använder och sånt. Bland annat är det tvålar, schampoo och bodylotion och sånt. Vad tycker ni? Ska jag börja blogga lite om det igen, betyg sätta det, skriva ner priserna och så? :) .

Nej men nu så ska jag gå. Måste sova, det är ju en ny dag imorgon och man ska ju kunna orka gå upp utan att känna sig halv död haha.

Ni får ha det så bra och sköt om er! :) .
Puss och kram! /Tani   

Saker och ting har förändrats.
Hejsan bloggen. Just nu så ska jag inte vara så speciellt negativ och klaga om hur jobbigt allting är. Det börjar att ljusna upp för mig nu :) (tror jag i alla fall.) Haha :P . Saker har förändrats, men saker förändrats jämt när det gäller mig haha, men antingen så händer det inget eller så kommer allt samtidigt.
Har ni det också så nångång? Känner ni igen er?
Hur som helst: Det är bättre mellan mig och mamma nu.
Vi har äntligen pratat ut! Alltså på riktigt! :) .
Det kändes bra och skönt, för vi båda insåg hur fel vi hade om varandra, vi hade missförstått varandra totalt och tolkat varandras signaler helt fel...
Detta kunde vi ha löst förlängesen, men jag tänkte: "Äh det är ingen idé att ens prata med henne eller ens att försöka. Hon förstår endå inget. Hon vägrar ju att lyssna eller ens försöka att förstå vad jag har att säga."

Men saker och ting förändrats, som tur är. Ingenting varar förevigt.
Varken lycka eller sorg. Allt går upp och ner, hela tiden.
Dock så måste jag försöka att hålla mig själv lite mer stabil när jag har det jobbigt, så att mina tankar och känslor inte går upp och ner som en berg och dalbana, haha :P . För då blir allt mycket enklare, jag löser problemet istället
för att få panik och vet att allt ordnar sig till slut :) .

Positivt:
Mellan mig och Justin så går det jätte bra. Det har inte förändrats så mycket där. Nej, nu har jag fel. Nu "ljög" jag, om man nu kan kalla det för att "ljuga" haha? Hur som helst, det har faktiskt till och med blivit bättre tycker jag :) .
Det är svårt att förklara, men det känns som om vi kommer närmare varandra hela tiden och jag bara älskar honom mer och mer :) .
Jag vet i alla fall vad som än händer så kommer han alltid ha mitt hjärta.
Jag hoppas bara att våran relation aldrig förändras mellan oss, i alla fall inte negativt. Men jag tror inte det och jag hoppas att det inte blir så.
Men om det nu skulle bli så, så tror jag inte att det skulle vara så speciellt
länge. Det skulle bli bra igen mellan oss, jag vet det bara.

Negativt.
Nu till det som har förändrats men det som är tyvärr mindre bra.
Jag har förlorat Cesar... Nej det är inte så att han har skadats, dött eller så (som tur är.) Men vi har ingen kontakt längre, vänskapet gick åt helvete... Det blev tyvärr inte bra mellan oss till slut :( . Han sa att han kände sig less och massa saker... Less på våran vänskap och sånt. Jag blev jätte ledsen och grät 2 dagar i rad. Men sen så har jag inte haft tid eller ork att älta och gråta hela tiden över honom (som tur är.) Det som har hänt har hänt.
Självklart gör det ont, men jag kan inte göra så mycket mer än att bara försöka ta det som det är och be för honom... Mer kan jag inte göra.

Men nu så måste jag gå. Har skolan imorgon. Det blir min första skoldag imorgon... Egentligen så började det idag men jag kunde inte komma på grund av jag hade en läkartid idag.

Men ni får ha det så bra och sköt om er!
Puss och kram. /Tani.

Hejsan. Åh vad jag känner mig så sjukt less... Jag är trött på att höra att jag är värdelös, dålig, en dålig person och så vidare... Jag har fått höra sånt i hela mitt liv. Ett tag så trodde jag faktiskt på er och tänkte: Aa jag är dum, värdelös, korkad osv... Jag försökte ta det och acceptera att bli förnedrad och kränkt och smälta det. Men det är inte lätt kan jag lova er. Sen så har jag även försökt i vissa perioder ändra på mig och mitt beteende för att slippa bli förnedrad och sårad hela tiden. Men det hjälper inte i längden, jag orkar inte.

Vem skulle orka om man jämt får höra negativa saker istället för positiva saker?
Det tär på en, att höra sånt. Vissa perioder får man höra sånt nästan dagligen...
Sen så får man höra att det är mitt fel för att jag blir kränkt, att jag inte tar tillräckligt mycket med ansvar eller så. Jag är extremt lat, tyvärr.
Men betyder det att det är okej att bli förnedrad och såra en hela tiden?
Jag orkar inte längre. Jag försöker verkligen ignonera det du säger till mig och tänka att jag vet att jag är bättre än så.
Det är inte lätt men jag vet innerstinne att jag är en god och bra människa.
Jag förtjänar att hyllas ibland också och inte bli dissad gång på gång.

Jag vet att du tycker att jag är misslyckad, värdelös och är besviken på mig.
Det märker jag dagligen. Men vet du vad? Du är inte själv så perfekt.
Du sårar mig och jag känner mig sjukt arg, ledsen och besviken på dig.
Jag visar inte det, jag säger inget. Men jag känner sådär ofta, om inte varje dag... Tyvärr, men du ser inte mig. Du ser inte det goda i mig, du ser bara dåliga saker och därmed blir man kallad för osmart, värdelös, idiotisk och massa annat...

Men jag vet också att du oroar dig för mig för det ser inte så ljust ut för mig (enligt dig) så som jag står just nu och hur jag beter mig...
Jag vet att du bryr dig om mig och älskar mig, det brukar du också påpeka.
Men du, vet du vad? Jag lovar dig att det kommer att bli bra. På ett eller annat sätt... Du ser inte ljuset, du ser endast mörker. Därför håller du på sådär som du gör, jag vet det mycket väl.

En dag kommer jag att må bra, jag kommer att bli läkt inifrån och jag kommer inte hålla på och känna en sånhär tomhets känsla som jag gör ofta.
En dag kommer jag att förlåta dig för att du inte ser det goda i mig, för att du inte ser dina egna brister och fel och för allt du har kallat mig för och sagt genom åren. Jag är inte redo än. Jag är för arg, sårad, ledsen och besviken på dig. Men den dagen kommer då jag är lycklig och då jag kommer att förlåta dig.
Jag lovar dig det.

Nej nu ska jag gå. Ville bara skriva av lite om mina känslor och tankar.
Jag tänker inte nämna eller påpeka vem jag menar här på min blogg.
Men dom som känner mig borde kunna lista ut det.

Ha det så bra! /Tanya.

Hejsan bloggen. Nu är man 20 år. När jag fyllde år så var dagen katastrofalt...
Inget blev som planerat. Sen så hatade jag vädret. Det var spö regn :( .

Nu sitter jag här och bloggar och har boring och tänker på en massa saker...
Ja, jag brukar ju alltid tänka en massa saker samtidigt. Det är ju inge nytt?

Sen så känner jag mig less... Jag vill knappt äta längre. Jag vet inte riktigt varför om jag ska vara ärlig. Jag har bara tappat matlusten.
Jag vill inte göra något. Jag vill inte umgås med folk, vänner eller familj.
Jag vill inte äta. Jag har vänt på dygnet totalt.
Jag vill inte ens tänka... Men endå så lyckas jag med att tänka

en miljon tankar samtidigt. Det driver mig oftast till vansinne, speciellt om jag oroar mig över något eller är bara negativ. Jag orkar inte ta hand om mig själv.
Men nu så lär jag bli tvungen att ta hand om mig själv när skolan börjar igen.

För ärligt talat - jag är inte lycklig såhär, känner mig tom inombords och jag mår bara inte bra... Men jag får skylla mig själv. När jag känner att jag misslyckas med något eller inte tar tag i något så är jag hård mot mig själv och "straffar" mig själv psykiskt... Jag kan inte alltid råför det tyvärr :/ .

Haha jag tror att jag är pysiskt störd... Jag behöver hjälp.
Jag måste inse det och sluta förneka för mig själv och tänka jämt:
"Äh jag klarar mig själv, på ett eller annat sätt. Jag har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. Jag behöver ingen hjälp! "
Visst jag kan ju klara mig själv, jag går ju inte under utan att få hjälp haha.
Men jag mår inte heller så super bra... Så nu så ska jag ta första steget och försöka att hjälpa mig själv. Det förtjänar jag. :)
Hjälp måste jag skaffa. Kan inte fortsätta att må såhär.

Tänker träffa någon kurator eller så och ta reda på vad det är för fel på mig...
Seriöst alltså. Jag har bara ignonerat och tagit detta som det är.
Till exempel det dära med min matlust. Det kommer och går men jag är verkligen

trött och less på att ha det såhär och känna att man inte vill äta sig mätt eller att man inte kan trots att man är hungrig...
Sen så måste jag lära mig att sluta vara så hård mot mig själv och sluta tortera mig själv psykiskt och lära mig att ta tag i saker istället!

Ibland, vissa dagar så bryr jag mig knappt om mig själv, om mitt liv eller hur jag egentligen mår... Jag bara struntar i det helt enkelt. Medans andra dagar vill jag ta tag i det och kämpa emot dom hära negativa känslorna och tankarna.

Det enda som är positivt med mitt liv, så som jag känner just nu är:
Markus, Gud och Justin. Sen så känner jag att resten kan försvinna, dra...
Jag orkar inte bry mig just nu, tyvärr.

Haha sorry för detta tråkiga och negativa inlägg, men jag behövde få ut mina känslor och tankar...

Ha det så bra. Puss och kram. /Tanya