Hejsan! I detta videoinägg uppdaterar jag lite om förra inläggets snack, alltså om onödig drama som hände via Facebook. Jag pratar även om vad jag har gjort idag, hur jag mår samt vid slutet av videoinlägget visar jag snabbt upp mina 7 Mac läppstift jag har köpt under dessa 2 månader - Inte alla på en gång. Dom flesta har jag använt men inte alla. Vill ni veta mer så är det bara att kolla in videoinlägget här :). Ni får ha det så bra. Puss och kram! /Tanya

Hejsan! Idag är jag glad och mår bra trots mina omständigheter och gårdagens händelse... Det känns som en stor välsignelse för mig att jag trots allt kan hålla hoppet och framför allt mitt humör uppe :). Jag har videbloggat igen och pratar med om vad som hände igår... Verkligen onödig drama alltså xD (Inte från mitt håll, jag bidrog inte till det.) Jag pratar även lite snabbt om vad jag har köpt idag, lite gott och blandat. Både nödvändiga saker och "onödiga" haha :P. Men ja jag låter videon tala för sig självt, ska inte blogga mer än såhär... Jag tänkte kolla på dagens inspelade Våra bästa år och sen fixa lite mat, ringa en kompis och kolla läget med henne och sånt... Men nu så ska jag gå, ni får ha det så bra. Puss och kram! /Tanya :)

Hejsan! Jag har gjort ett videoinlägg för en stund sen, jag kände att jag ville passa på då detta är en bättre dag för mig... Jag pratar bland annat om katter, men även om hur jag har haft det på senaste tiden, vad jag har gjort idag och lite sånt samt om min ångest... Jag låter resten tala för sig självt. Ni får ha det så bra, sköt om er! Puss och kram. /Tanya

Hejsan... Jag har inte alls vart "mig själv" riktigt den senaste veckan... Ångesten har blivit värre, förutom den dagen jag hade den underbara drömmen och fick uppenbarelse av Gud, så har jag mått dåligt VARJE DAG. Jag har inte vart extra ledsen, arg eller så... Utan ångesten kommer och går HELA TIDEN under ett dygn... Jag vaknade imorse utav att jag svettades och skakade som ett asplöv typ. Jag blev livrädd och tänkte "är det nu min tid är kommen, är det nu jag ska dö?" Hjärtklappningarna vart på högsta nivå, jag blev tvungen att äta lite, dricka vatten och ha fläkten på för det lindrar min ångest lite grann (eller ganska mycket) till och från faktiskt... Jag börjar att ogilla min kropp igen. Jag hatar det faktum att jag är sjuk, att den är sjuk... Min kropp blir automatiskt värdelös i mina ögon då, har massor med gånger utav ren frusteration rivit sönder mig själv mer eller mindre med mina vassa naglar för jag vill bara krypa ur min kropp... Om jag kunde så skulle jag köpa en ny kropp, skulle lätt offra flera månaders shopping bara man fick en ny frisk normal kropp...

Jag hatar människors förväntan, de som förväntar sig saker utav mig. Ledsen att göra er besvikna men jag vägrar göra något annat än för min egen skull. Jag ska fortsätta shoppa för det är det enda som hjälper mig tillfälligt när jag mår såhär dåligt, jag gör som jag själv vill och vill inte att folk ska komma och säga hur jag ska leva mitt liv om jag nu inte ber om eran hjälp/råd osv. Jag ville ta mig till kyrkan idag, men orkade inte... Har inte tillräckligt med energi. Ångesten gör mig fysiskt svag, det förstör verkligen mitt liv. Idag är det en tråkig städdag, jag har ingen lust att behålla masken på och köra på... Vill bara ligga i sängen och inte göra NÅGOT... Absolut ingenting alls. Det är det jag HATAR med att bo hemma, hade jag bott själv nu, ALDRIG i livet att jag hade ens klivit ur sängen förutom när man behöver gå på toa eller äta något då, eller om man blir uttråkad och vill sitta vid datorn en stund... mer än så vill jag inte göra. Jag vill inte träffa vänner, inte skaffa ett bra jobb, inte skaffa mig en bra framtid, inte försöka vinna över ångesten genom att möta mina rädslor... Jag vill INTE göra ett skit alls, inte idag i alla fall. Jag har i alla fall märkt att det är godis/sött som gör min ångest mycket värre så den ska BORT. Är inte värt att ha mycket mer ångest pga det smakar lite gott i munnen i några minuter... Fy!

Jag vill bara leva ett normalt liv utan att behöva ta till mig 1 miljon olika knep för att må något "bättre" när det krävs extremt lite för att jag ska få ångest, bli nervös och rädd... Imorgon har jag tid hos dietisten... är både obehagligt men skönt att ta mig dit tycker jag... Har även läkartid nästa vecka, har god lust att avboka den... De vill att jag ska komma tidigt och det klarar jag inte av, ångesten kommer sluka upp mig levande om jag ens försöker ta mig upp runt 9 tiden på morgonen... jag har aldrig varit en morgonmänniska. Nä, jag får byta tid helt enkelt. Får bli en eftermiddagstid så jag kan garanterat ta mig iväg... Och innan ni dömer mig: NEJ jag är inte lat, är inte därför jag tänker byta tid... Utan för jag mår väldigt dåligt och kan bokstavligen bryta ihop om jag går upp tidigt då jag får extra mycket ångest och panikkänslor. För mig handlar det om att överleva, handlar absolut inte om "lathet." Folk verkar glömma att jag har en diagnos bara för att jag verkar vara SÅ "normal" utanpå... Så trött på att folk inte har någon förståelse. Har lust att utrota mänskligheten just nu bara jag tänker på människor, usch mår illa bara av att prata om det... Så jag ska avsluta detta inlägg. Förhoppningvis mår jag bättre imorgon, eller nästa vecka, eller om ett halvår, eller om 1 år... Ni vet, sådär nån gång innan man ruttnar bort och dör... Men nu så ska jag gå... Hejdå. /Tanya

Hejsan! Jag känner att jag både vill och behöver blogga/skriva av mig lite... Förlåt för att jag inte har bloggat på ett tag, men har inte alls haft ork och vart deprimerad det mesta av tiden. Men det är inte det jag ska blogga om, ska blogga om något speciellt som hände mig i natt i mina drömmar... Jag tror på fullaste allvar att det var Guds budskap till mig och jag ska förklara varför...

Jag vaknade mitt i natten med panikkänslor och kände hopplöshetskänslan (som vanligt, har skett allt oftare och mer på senaste tiden tyvärr.) Sen så sa en röst inom mig: "Tanya be, be nu!" Så jag gjorde det, jag bad till Gud tills jag blev alldeles lugn och slockade mer eller mindre... Sen så när jag somnade pågick en non stopp dröm (ända tills väckarklockan väckte mig, typiskt.) Jag drömde att jag dejtade en ung (inte för ung, en i min ålder haha) man... Riktigt söt var han, han var min typ! Smal, brunt hår... Han hade mer sandre-brunt hår typ, inte jättemörkt men inte blont heller. Han hade klara ögon (tror jag, kollade inte på dom så noga i drömmen faktiskt.) Vi umgicks mycket, dejtade och jag var allmänt väldigt glad och förtjust, jag höll på att bli kär... Han behandlade mig väl, ingenting var skumt med honom osv... Helt plötsligt, en dag så dör jag i en bilolycka random bara sådär. 

Jag hade inget emot det, ni som känner mig eller har läst min blogg under en längre period vet att jag är en troende kristen, som dessutom har länge längtat efter att få ta mig till andra sidan, hem till Gud, där jag egentligen hör hemma. Så min syster var med mig... Jag vet inte om hon var med som sällskap eller om hon också dog med mig, men det lutar mer åt att hon var mer som sällskap nu när jag tänker efter... Jag gick igenom en massa korridorer och letade efter vägen/porten in till himlen. Jag var så lycklig och ivrig så jag halvt sprang överallt. Sen så såg jag några person som jag känner till, dom grät... Jag stannade till och frågade varför de var ledsna... De sa att för att jag är död och de kommer aldrig mer se mig igen... Då tyckte jag lite synd om dom och då sjönk det in i mig, att jag faktiskt var död och kommer inte se människorna på jorden igen faktiskt... Sen så kom jag på att killen jag var på gång/tillsammans med! Honom var jag tvungen att söka upp innan jag gick vidare till andra sidan... Jag sökte upp honom och han såg så ledsen ut... Då insåg jag att eftersom jag var död, så var det sista gången jag kunde besöka honom innan jag gick vidare till andra sidan, medans han är tvungen att leva kvar på jorden... Jag blev ledsen för jag insåg att vi kunde ha något bra tillsammans, jag och killen... Vi kunde ha ett riktigt lyckligt lyckat förhållande, men det skulle jag aldrig kunna få reda på, ännu mindre uppleva det pga jag dog. Så då ville jag helt plötsligt leva, bara för att få vara med honom...

Sen så vaknade jag. Jag kände mig GLAD och tacksam över att jag fortfarande lever... Att mitt liv är inte slut, en lycklig framtid väntar mig med mina vänner, familj och min blivande pojkvän/man... som jag ännu inte har träffat. Det kändes hemskt i drömmen att allt helt plötsligt rycktes ifrån mig, när jag insåg allvarlet och insåg att jag lämnade honom bakom mig - emot min vilja egentligen... åh jag vill tillbaka till drömmen och vara med killen och se vad som händer... Själva drömmen i sig var spännande jag och var så lycklig med honom! Det är något jag längtar ihjäl mig efter att äntligen få uppleva, äkta kärlek och få vara med rätt person... Hålla ihop oavsett vad. Kärlek är vad jag vill ha och behöver. Så jag tror att mitt persepktiv har förändrats... Jag vill inte dö längre, jag vill leva... För jag kommer ändå att dö en dag, så varför ha bråttom dit? Jag vill träffa den rätte, den sanna kärleken och leva ett långt lyckligt liv här på jorden innan det är dags för mig att återförenas med Gud...

Dessutom så kan jag fortfarande leva med Gud här på jorden, det är bara att fortsätta att be, fortsätta att tro, fortsätta att lyda Gud (vilket jag har tyvärr vart dålig med på senaste tiden) och fortsätta göra framsteg (vilket jag gör hela tiden, idag har jag gjort ett stort framsteg genom att få ett nytt, ljusare perspektiv på mitt liv.) Jag vill inte låta min depression äta upp mig inifrån, jag vill leva ett så normalt liv jag kan, så normalt liv som möjligt och bara tillåta mig själv att må bra och vara lycklig genom att göra det jag gör - sakta men säkert fortsätta den här processen med att förlåta, släppa det förflutna och välkomna nuet och framtiden... Tack Gud för du gav mig det här starka budskapet och persektivet... :')

Men nu så ska jag gå, jag har lite att ta tag i... Städ, disk och massa annat som jag har skjutit upp ett par dagar nu, eftersom jag hatar att städa men jag hatar ännu mer att ha det stökigt/ofräscht så det är bara se till att fixa saker och ting nu... Men nu så ska jag gå, ni får ha det så bra och sköt om er... Puss och kram! /Tanya :)

Hejsan! I detta inlägg pratar jag mycket om min ångest då jag har från ingenstans fått en attack igår... Jag pratar om hur jag mår idag och hur det har påverkat mig och lite mer detaljer osv. Jag har redan ätit, så jag laddar upp den här videoinlägget nu efter jag har ätit så att ni vet om det... Men nu så ska jag försöka slappna av och göra det jag inte kunde göra igår - kolla på Teen wolf. En serie som jag följer och verkligen gillar! Ska samt äta lite godis, dricka lite läsk och sånt. Men ni får ha det så bra och sköt om er. Puss och kram! /Tanya

Hejsan! Jag känner för att skriva ett helt "vanligt" inlägg och inte göra ett videoinlägg. Känner att jag har inte bloggat "vanligt" på sistone och har mest bara gjort videoinlägg, vilket jag föredrar men jag gillar också att blogga "vanligt." Kommer troligen slänga upp ett videoinlägg antingen imorgon, på söndag eller så. Snart i alla fall, det lovar jag er! Idag har jag tagit det lugnt, har duschat, jag har handlat lite gott samt tagit ut pengar för att kunna beställa pizza. Jag försökte muta min syster, få henne att ta sig ut och ta ut pengarna istället för mig... Då skulle hon ha fått hela 500 kr av mig. Men hon nappade inte på betet, helt sjukt :O. Hon sa att hon inte orkade samt hennes samvete skulle ändå inte tillåta henne att ta emot mina pengar bara sådär... Så det slutade med att jag ändå fick ta mig ut. Men det var bra, för det vart skönt att komma ut en stund. Det har jag inte gjort dom senaste dagarna då jag har haft mens och då tar jag mig aldrig ut, utav vissa anledningar... (Nej det handlar inte om att jag är lat eller har så speciellt ont, men det är av andra anledningar som sagt.) 

Jag har igår beställt, igen... Känns som om jag shoppar eller beställer hela tiden nu för tiden :/. Till mitt försvar så är det så att jag har haft råd och kommer troligen ha råd att göra så igen nästa löning och då vill man passa på, har annars levt på att smått köpa det viktigaste då och då, men nu har jag faktiskt råd att impulsiv shoppa för en större summa vilket är skönt! Anledningen till att jag beställde är för att det jag ville ha/tänkte köpa i Stockholm fanns inte, så jag beställde från Macs svenska hemsida då. Jag köpte en Paint pot, för er som inte vet vad det är så är det egentligen en burk med en krämig ögonskugga, men man kan även använda den som en bas och vissa använder den till och med som en ögonprimer. Det finns i olika färger och jag valde en matt rosa/kalltonad nude alltså hudfärgad färg, den heter Painterly. Det är för att den passar bäst ihop med ALLA färger alltså ögonskuggor som bas samt det förstärker ögonskuggorna. Primer är ju till för att ögonskuggorna alltså grunden ska hålla hela dagen utan att den ska lägga sig i ögonvecken eller smälta/smeta bort osv. En bas lägger man ovanpå ögonlocket för att förstärka färgerna, göra dom mer intensivt. Det är det jag är ute efter och därför beställde jag den också...

Men nu så ska jag gå. Jag ska kolla på en utav mina favorit serier just nu - Teen wolf samt äta lite gott till det ;). Men jag hoppas ni alla har det bra och får en underbar helg, det förtjänar ni! :) . Ha det så bra och sköt om er... Puss och kram! /Tani :)