Hejsan! Idag är det en speciell dag för mig... För jag har bott ensam här nu i min lägenhet i exakt en hel månad nu, yay! :D. Så, jag tänkte sammafatta lite kort om hur min månad har varit... Först vart det väldigt stressigt med tanke på att allt skulle packas upp och fixas... Men det kändes samtidigt väldigt spännande såklart att få se hur allting blir klar! Allting är klar i princip faktiskt, tack vare att jag fick mycket hjälp så gick det rätt så fort! :). Sen så mådde jag bra ett tag och kände sån frid... (Jag gör fortfarande det.) Men sen så blev det jobbigt för mig ett tag (har dock inget med mitt hem att göra, utan med mina omständigheter snarare.) Hur som helst, så älskar jag att bo här... det är stort, rymligt, fridfullt och ljust här. Jag har inga bråkiga grannar (jag kommer faktiskt rätt så bra överens med dom.) Jag älskar att bo ensam... det är fridfullt från morgon till kväll. Det är skönt att städa på egen hand, handla, laga mat, tvätta kläder, köpa saker... Ja ni vet, allt sånt! :).

Men nu kommer den tuffa biten... jag måste lära mig att ta emot hjälp :/ jag älskar att stänga in mig själv, jag dissar samtal (specifikt när det gäller människor som vill hjälpa mig, alla andra pratar jag med de som är mest underhållande för min del.) Jag har sociala svårigheter och även om jag avskyr det så på ett sjukt sätt gillar jag ändå det... Jag gillar att vara introvert... Det är så jag på något sätt. Kan inte förklara det riktigt. Tror det har med min diagnos att göra - Aspergers syndrom... Jag vill ta emot hjälp, men gärna mer sällan, på mina villkor. Det är för att jag vill vara så självständig som möjligt så jag har svårt att erkänna för mig själv att jag har svårigheter och inte är som alla andra "normala" 24 åringar... Jag vill så gärna leva ett normalt men introvert liv på egen hand... Men att vara normal och stänga in sig själv går tydligen inte hand i hand alla gånger... :P. Jag vill vara mig själv men ändå vara helt normal, men det går inte ihop riktigt... Det är som att jag vill både ha kvar kakan men ändå äta upp det på något sjukt sätt... xD. Jaja, det är inget nytt. Liknande inlägg har jag skrivit i många år... Hur många gånger som helst. Jag ska och kommer ta emot mer och mer hjälp... men det kommer ta tid... för ärligt talat - det går emot min egen natur och min egen "stolthet." Det finns spärrar inom mig... rädslor, osäkerheter samt blandat med "stolthet" som jag sa. Ni vet den sidan som säger att jag klarar av allt själv och behöver ingen hjälp? Japp... Den sidan... som kallas för förnekelse...

Jag har det som krävs för att överleva fysiskt. Alltså laga mat, städa, diska, betala mina räkningar och ni vet allt som ingår i ett hem. Men jag har inte verktygen som hjälper mig att må psyiskt bra och har lätt för att fastna i dåliga mönster/vanor och med tiden skapa depressioner för mig själv... Jag känner att jag har kommit ur den djupa värsta depressionen jag led för bara ett par månader sen. Men jag vet att det kommer finnas svackor och om jag mår redan psykiskt dåligt och inte tar emot hjälp, så kommer mina svackor bli ännu djupare och på så sätt kan min djupare depression komma tillbaka... Vilket jag verkligen inte vill och ska försöka förhindra det så mycket jag bara kan/det går!

Ja, jag kände bara att jag ville skriva av mig lite och uppdatera er om hur mitt läge ser ut just nu... Jag har inte så mycket mer att skriva om... Men ni får ha det så bra och sköt om er. Puss och kram! /Tanya :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej alla! Jag har haft fullt upp dem senaste dagarna. Varit med en tjejkompis i söndags, samt drog till kyrkan den dagen. I måndags var jag med bästa vännen hela dagen och kvällen. Igår träffade jag min gamla pastor och fikade, kom hem och vilade...

Hej hej! Jag kände för att göra ett litet inlägg. Det jag har i tankarna och på hjärtat är en kille. En utav mina killkompisar för att vara mer specifik. Jag tänker på året 2023, som var. Vi har kommit närmare varandra, tack Jesus för det! (Ja jag gi...

Hej. Jag tänkte att jag skriver ett andra och sista inlägg för det här året. Jag är hemma hos min lillasyster, hennes sambo är med. Lilla bebis Léon som nu sover, mamma och min systers hund Charlie!   . Jag har tänkt på att ta mer hälsosamma val näst...

Hej hej! Jag bara känner att jag vill blogga innan året 2024 är officiellt här! Jag har aldrig förut (vad jag kan komma ihåg) varit ett helt år utan att blogga förut, så jag vill ha ett blogginlägg nu till 2023 som är kvar!   Så, hur har mitt år vari...

Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag und...