Hej... Jag kände att jag behöver skriva av mig lite. Denna månaden har jag känt mig lite ensam, av olika personliga anledningar. Jag går igenom något, som inte alla kan förstå sig på, det förväntar jag mig inte heller att folk ska. Det är få som jag har berättat för vad jag går igenom. Det känns ensamt, frustrerande och lite tufft ärligt talat. Jag kan inte låta bli att få lite tårar i ögonen medan jag skriver ut det här. Jag vet att jag är egenligen aldrig ensam, för jag har ju Jesus. Men mänskligt sätt, känner jag mig rätt så ensam på ett sätt. Jag är den som bär alla andra som mår dåligt och behvöer hjälp, men det är få som kan eller ens vill bära mig på samma sätt. Jag har endast Jesus att vända mig till när det gäller såna saker. Det är endast han som bär mig och jag bär alla andra, verkar det som.

Jag väntar på att få bönesvar från Gud. Det är tufft att vänta. För det är inget som jag själv kan påverka eller skynda på procssen. Det är inte så att jag har en dålig hälsa och jag själv kan ändra på det genom motion t.ex Nej, det är något som endast ligger i Guds händer. Jag har väntat så länge. Jag har utvecklat enormt mycket tåldamod generellt och det tackar jag Gud för. Men det är tufft. Ibland kan det känns ledsamt, ensamt och frustrerande att få bönesvar. Att ens hjärtas begär ska äntligen få bli uppfyllda. Men jag kan inte göra något annat än att fortsätta vänta, ha modet och tålamodet uppe. Det går liksom inte. Jag har en positiv attityd för det mesta, även om det känns tufft ibland.

Vissa saker känns lite sorgligt, lite smärtsamt till och från. Men jag får fortätta ta mig framåt, vänta på Guds timing med en god attityd och fortsätta. Det är inget jag kan göra åt det. Jag vet att jag upprepar mig, men jag behöver det få ut från mitt system. Jag kan tyvärr inte nämna vad det handlar om. Det angår inte andra. Jag tänkte avlsluta det här inlägget nu, med tanke på att jag ändå inte kan eller vill gå in djupare på vad det handlar om. Jag får fortsätta att be och hålla ut helt enkelt.

Ni andra får ha det så bra. Sköt om er! /Tanya

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej alla! Jag har haft fullt upp dem senaste dagarna. Varit med en tjejkompis i söndags, samt drog till kyrkan den dagen. I måndags var jag med bästa vännen hela dagen och kvällen. Igår träffade jag min gamla pastor och fikade, kom hem och vilade...

Hej hej! Jag kände för att göra ett litet inlägg. Det jag har i tankarna och på hjärtat är en kille. En utav mina killkompisar för att vara mer specifik. Jag tänker på året 2023, som var. Vi har kommit närmare varandra, tack Jesus för det! (Ja jag gi...

Hej. Jag tänkte att jag skriver ett andra och sista inlägg för det här året. Jag är hemma hos min lillasyster, hennes sambo är med. Lilla bebis Léon som nu sover, mamma och min systers hund Charlie!   . Jag har tänkt på att ta mer hälsosamma val näst...

Hej hej! Jag bara känner att jag vill blogga innan året 2024 är officiellt här! Jag har aldrig förut (vad jag kan komma ihåg) varit ett helt år utan att blogga förut, så jag vill ha ett blogginlägg nu till 2023 som är kvar!   Så, hur har mitt år vari...

Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag und...