Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag underliggande stress som jag har tryckt undan och jag gråter till och från. Jag lyssnar på en lovsång just nu för att stilla mina tankar. Gud, du ser min starka längtan. Efter dig min älskade Jesus manifesterad i ditt folk... Jag dras ifrån Jesus med världsliga distraktioner. Sorg, men även att se på filmer med mina världsliga vänner. Jag vill inte leva såhär i längden, jag mår inte bra av detta. Jag tappar fokus på allt det som är bra och jag glömmer att vara tacksam och leva ut min tacksamhet, vilket i grund och botten är själviskt. Jag är kristen, jag borde inte ens bli deprimerad eller ha svackor enligt mig, då Gud är hoppets Gud. Det är som att du är törstig, och istället för att dricka vatten tills det släcker din törst så dricker du något sött som tillfredställer dig för tillfälligt men är vätskeutdrivande i längden och orsakar att du blir uttorkad, får ont i magen (jag får i alla fall ont i magen av att dricka för mycket läsk om jag inte balanserar det med att dricka vatten och hålla igång med motionen någorlunda.) Jag får (bildligt talat) sluta dricka den där söta läsken och förvänta mig att det ska ge mig och min kropp det den behöver när det är Jesus Kristus själv jag behöver, Han är livets bröd och vårt vatten, den som dricker den vatten Jesus ger oss ska aldrig mer behöva törsta står det i Bibeln. Så är du törstig, så behöver du mer vatten... Både bildligt och bokstavligt talat i det här scenariot. Jag har inte heller gått till kyrkan på 2 veckor, så det bidrar också till att man lättare hamnar i en svacka när man har redan tendenser att hamna där. Men denna Söndag vill jag tillbaka dit. Men allt är inte fyskam i mitt liv, jag fokuserar mer på att bli mer hälosammare långsiktigt i mitt liv, hittills har jag tagit små steg och det går bra!   . 

Jag skulle egentligen kunna skriva mer här rent allmänt men jag avrundar här, jag mår redan bättre av att skriva av mig faktiskt. Jag tänkte lägga upp en länk på lovsången som jag lyssnar just nu.

https://www.youtube.com/watch?v=_fY3l9AKPa0

Jag hoppas att ni mår bättre än mig just nu. Ha det så bra. Puss och kram! /Tani   

Hej, jag ska skriva av mig här, det blir som en bön detta...

Tack. Tack Jesus för att du om och om igen drar mig ur från mörkret. Förlåt mig för att jag låter mig själv hamna där om och om igen genom att öppna/ha dörrar öppna som inte är bra för mig eller min vandring med dig Jesus, det är nämligen tvivel. Men Gud, du ser mitt förflutna, du ser mina sår, du ser mina tårar som jag gråter än idag. Du ser mitt hjärta. Förlåt mig Gud för att jag tvivlar. Jag tvivlar självklart inte på Guds existens, men mer på om min framtid är/kommer verkligen bli fullt ut ljust. Ljust som att jag kommer att må 100% mentalt bra, vilket ja, jag tror på att kommer att ske. För jag har smakat på den goda frukten massa gånger. Men också tvivel kring om/när jag får mitt hjärtas begär, men Gud, du har lovat i ditt ord (Bibeln) att om vi har våran glädje i dig, så ska du ge oss vårt hjärtas begär, för jag tror på att du, min älskade Fader, min Gud, har lagt detta i mig för att fullfölja detta. Du ser att jag en dag vill gifta mig med en Gudsman som är en man efter ditt eget hjärta, som endast ser mig, gärna med 2 katter. Jag vill tjäna och följa dig Jesus tillsammans med denna man, jag vill sprida ditt ljus och ditt namn Fader Gud, min älskade Jesus. Vilket jag tror kommer att ske! Tack Jesus för att du kommer och förnyar mina tankar igen tillsammans med ditt Ord (Bibeln) och tillsammans med Den Helige Anden. Förlåt mig för att jag fastnar i självömkan ibland, men jag vill omvända mig ifrån det i Jesus namn. Du ser allt, tack för att du har helat så mycket inom mig redan och tack för att det inte alls finns mycket kvar att hela inom mig om man jämför mig med hur jag var förut och hur fruktansvärt dåligt jag mådde då. 

Älskade Jesus, du har befriat mig. Du befriade mig ifrån självmordstankar, självmordsförsök även, du befriade mig ifrån självskadebeteende, du befriade mig ifrån djupaste ångest, panikångest, panikattacker, hat för män, extremt hat emot mig själv, hat överhuvudtaget, du befriade mig ifrån mörka tankebanor och mönster. Du har befriat mig ifrån sockerberoende som jag hade förlängesen, du har även befriat mig ifrån shoppingsberoende, du har befriat mig ifrån mörkret. Ju mer jag vandrar med dig, ju friare blir jag med dig. Tack Jesus för att jag slapp sommardepression detta år, som har vart väldigt grova och djupa förr. Tack för att du läker mig från sorgen som finns kvar i mitt hjärta men som har lättnat med åren. Tack för att du har befriat mig från vredesutbrott, tack Jesus för att du har lärt mig att förlåta människor, tack för att du även hjälper mig att förlåta mig själv. Tack Gud för att inget mörker finns i dig, åh min kära, älskade Gud...   

Hjälp mig fader Gud med tilliten. Hjälp mig att våga lita på dig ännu mer, istället för att tänka "tänk om" eller "men hur ska detta ske?" Med 1000 frågor och få svar. Hjälp mig älskade Gud att släppa kontrollen ännu mer, vilket jag också har gjort framsteg där. Hjälp mig att släppa all trauma, nya som gamla. Hjälp mig att släppa oron och fruktan ännu mer, med mer tankeförnyelse... Som jag också vet om är mitt ansvar, att bryta ner tankarna i Jesus namn, så jag inte ger tankarna makten att bryta ner mig med fiendens (Satans) lögner. Alla mörka negativa tankar kommer ifrån den onde, Gud är bara ljus, kärlek. Det finns inget ont i min älskade Gud. Tack Gud för att du kan aldrig tröttna på mig och att du aldrig ger upp om oss människor så länge vi lever...   

Gud, du är närmare än mitt eget hjärta, mina hjärtslag. Tack för att Du finns och för att du sände din ende son Jesus för att dö på korset för världens synder, för att du älskade oss så mycket. Tack för att du först älskade oss, tack för att du aldrig överger mig eller försummar mig, det har du lovat att aldrig göra i ditt Ord. Tack för allt du har gjort för mig, för allt du gör för mig nu och för allt du kommer ännu göra i framtiden, låt din vilja ske i mitt liv. I Jesus namn... Amen!     

Dessa bilder var jag i Stockholm hos min yngsta moster och hennes familj i slutet av Augusti där. Jag mådde rätt så bra då   . Vi umgicks, jag umgicks även med mina småkusiner, jag och min yngsta moster (som är endast 1 år äldre än mig) shoppade dagen efter. Det vart mysigt tycker jag!

     

Dessa bilder var jag på väg till Akademiska sjukhuset, samt en utav dem så var jag redan där. Det är för att kolla upp mig så jag är fortfarande frisk från cancer och att man inte har fått nya cystor, allt ser bra ut. Tack Jesus för det med! Jag mådde fortfarande bra då!   

     

Dessa bilder befann jag mig i Stockholm igen, några dagar efter bara jag hade vart på Akademiska sjukhuset! (Tidigt Oktober månad.) Jag var hemma hos min äldsta moster, för att överraska en utav mina kusiner! Hon drog iväg på en ganska lång resa (inte själv) så detta vart avskedsfest till henne. Oj så överraskad och känslosam hon blev! Jag mådde bra då med... Som ni ser, så har jag mått bra i det stora helheten för det mesta!   .

    

Dessa 2 bilder togs väldigt nyligen, i söndags. Jag hade vart iväg till kyrkan då. Jag mådde ganska bra då med, men det var innan jag smälte chocken... Chockad över vad ni kanske undrar? Well, något tragiskt höll på att ske... Detta höll på att ske dagen innan dessa 2 sista bilder togs, det var en lördag med andra ord... Det är därför jag har mått dåligt denna vecka och som har delvis bidragit till att jag skrev detta blogginlägg. En jag känner, som är nära mig... höll på att bestämma sig för att avsluta sitt eget liv... Men polisen grep in. Jag vill såklart inte skriva vem det handlar om, eller vad orsaken exakt är. Men det vart inte planerat och personen i fråga vill inte upprepa det igen, som tur är. Men det har ändå bidragit till att jag är ledsen och är i min nuvarande svacka som jag är i. Personen i fråga mår fysiskt bra, så ingen skada skedd egentligen... Men jag måste släppa detta. Släppa fruktan, chocken, sorgen och oron som det skapades inom mig. Jag är tacksam för att denna person fortfarande lever... Tack Jesus för det!