Hejsan! Jag vet knappt vad jag ska skriva egentligen, but here I go! April månad har vart en väldigt bra men dock känslosam månad för mig. Jag har alltså kunnat vara glad i nån vecka i rad och sen så helt plötsligt kunde jag börja att gråta och sånt. Jag kan börja gråta för småsaker, för jag har så höga krav och press på mig själv... så om det t.ex är lite "stökigt" och finns en del disk så mår jag psykiskt dåligt. Jag har bokstavligen gråtit för att jag har känt mig utbränd, för att jag inte har orkat diska och för att jag inte har helt funnit balansen ännu... Normalt att gråta över att det är stökigt och lite disk, haha... Men jag vill att mitt hem ska alltid se perfekt ut i princip och när jag inte lever upp till mina egna höga krav så kan jag bli så otroligt sänkt, jag blir nästan "besatt." Men det handlar om min låga självkänsla, jag tror det är därför jag strävar efter perfektion i mitt eget hem eftersom jag HATAR att misslyckas... men det är något jag har jobbat på med ett tag och jag fortsätter med det. Jag försöker ändra mitt tänk och tänka att det är okej om det blir lite stökigt, att mitt hem behöver inte alltid se så perfekt ut. Speciellt inte om man är själv hemma... Okej om man har vänner där eller gäster, klart det ska vara fräscht då! Men jag är sån för mig själv, inte på grund av att jag bryr mig om vad folk skulle tycka och tänka om mitt hem... Flera gånger när jag har haft besök har jag fått ångest om det fanns disk t.ex och då har jag bett om ursäkt för att mitt hem är stökigt...

Då har jag fått höra: Men Tanya... är det hör stökigt för dig? Jag ba: Ja... Då fick jag höra: Fast du har väldigt fint och fräscht här... då kan jag säga: Men jag har ju inte ens diskat? Alltså förstår ni hur konstigt jag tänker? Jag tycker att det förstör helhetsuttrycken så mycket. Det har ibland påverkat mig så mycket så jag har inte låtit människor komma över till mig när jag har sämre dagar och när man inte riktigt orkar fixa små saker i sitt eget hem... Men det är något jag jobbar med, så det kommer gå bra för mig :).

I övrigt har det mesta vart bra faktiskt. Jag är noga med saker. Som att ta hand om mitt hem, städa regelbundet och lite sånt. Jag har inte vart med vänner så mycket denna månad om jag ska vara ärlig... Jag har mest isolerat mig själv lite grann eftersom jag blir nästan för bekväm av att bo här, jag älskar mitt eget hem... Det är fridfullt här. Det är skönt att bo själv, jag hatade att bo med andra, haha... Jag är en ensamvarg av mig, det har jag alltid varit. Jag känner att jag också håller på och förändras hela tiden inombords... jag har blivit mycket ödmjukare, lugnare, gladare, mer fridfull och allmänt "lyckligare" :).

Jag är mer mig själv, jag är den jag har alltid känt innerst inne jag är men har inte riktigt kunnat vara mig själv fullt ut på grund utav att jag har levt mitt liv fylld med ångest, oro, ilska, rädslor, negativa människor runt om kring mig och sådant tråkigt. Nu är jag mer kräsen med vilka jag umgås med men jag har samtidigt lärt känna nya människor så jag har inte stannat upp där heller känner jag. Jag vet inte vad mer jag ska säga... Mamma ville egentligen komma över hit idag men hon mår tyvärr inte bra så hon valde att stanna hemma. Självklart är det tråkigt för hennes del men ärligt talat jag ville innerst inne vara "ensam" idag då jag inte är på ett socialt humör idag. Jag är inte alls på dåligt humör, jag känner mig bara lugnare och inte lika "livlig" idag om man säger så, haha...

Så idag har jag fixat lite hemma, duschat, sminkat mig lite lätt, vart ute och käkat (inte ensam dock såklart haha.) Jag har haft en ganska så skön och lugn dag men har ändå fått saker gjorda om man säger så :). Jag vet inte vad mer jag ska skriva så jag avslutar det här. Men ni får ha det så bra och sköt om er... Puss och kram! /Tanya :)