Hejsan bloggen. Nu är man 20 år. När jag fyllde år så var dagen katastrofalt...
Inget blev som planerat. Sen så hatade jag vädret. Det var spö regn :( .

Nu sitter jag här och bloggar och har boring och tänker på en massa saker...
Ja, jag brukar ju alltid tänka en massa saker samtidigt. Det är ju inge nytt?

Sen så känner jag mig less... Jag vill knappt äta längre. Jag vet inte riktigt varför om jag ska vara ärlig. Jag har bara tappat matlusten.
Jag vill inte göra något. Jag vill inte umgås med folk, vänner eller familj.
Jag vill inte äta. Jag har vänt på dygnet totalt.
Jag vill inte ens tänka... Men endå så lyckas jag med att tänka

en miljon tankar samtidigt. Det driver mig oftast till vansinne, speciellt om jag oroar mig över något eller är bara negativ. Jag orkar inte ta hand om mig själv.
Men nu så lär jag bli tvungen att ta hand om mig själv när skolan börjar igen.

För ärligt talat - jag är inte lycklig såhär, känner mig tom inombords och jag mår bara inte bra... Men jag får skylla mig själv. När jag känner att jag misslyckas med något eller inte tar tag i något så är jag hård mot mig själv och "straffar" mig själv psykiskt... Jag kan inte alltid råför det tyvärr :/ .

Haha jag tror att jag är pysiskt störd... Jag behöver hjälp.
Jag måste inse det och sluta förneka för mig själv och tänka jämt:
"Äh jag klarar mig själv, på ett eller annat sätt. Jag har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. Jag behöver ingen hjälp! "
Visst jag kan ju klara mig själv, jag går ju inte under utan att få hjälp haha.
Men jag mår inte heller så super bra... Så nu så ska jag ta första steget och försöka att hjälpa mig själv. Det förtjänar jag. :)
Hjälp måste jag skaffa. Kan inte fortsätta att må såhär.

Tänker träffa någon kurator eller så och ta reda på vad det är för fel på mig...
Seriöst alltså. Jag har bara ignonerat och tagit detta som det är.
Till exempel det dära med min matlust. Det kommer och går men jag är verkligen

trött och less på att ha det såhär och känna att man inte vill äta sig mätt eller att man inte kan trots att man är hungrig...
Sen så måste jag lära mig att sluta vara så hård mot mig själv och sluta tortera mig själv psykiskt och lära mig att ta tag i saker istället!

Ibland, vissa dagar så bryr jag mig knappt om mig själv, om mitt liv eller hur jag egentligen mår... Jag bara struntar i det helt enkelt. Medans andra dagar vill jag ta tag i det och kämpa emot dom hära negativa känslorna och tankarna.

Det enda som är positivt med mitt liv, så som jag känner just nu är:
Markus, Gud och Justin. Sen så känner jag att resten kan försvinna, dra...
Jag orkar inte bry mig just nu, tyvärr.

Haha sorry för detta tråkiga och negativa inlägg, men jag behövde få ut mina känslor och tankar...

Ha det så bra. Puss och kram. /Tanya

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej alla! Jag har haft fullt upp dem senaste dagarna. Varit med en tjejkompis i söndags, samt drog till kyrkan den dagen. I måndags var jag med bästa vännen hela dagen och kvällen. Igår träffade jag min gamla pastor och fikade, kom hem och vilade...

Hej hej! Jag kände för att göra ett litet inlägg. Det jag har i tankarna och på hjärtat är en kille. En utav mina killkompisar för att vara mer specifik. Jag tänker på året 2023, som var. Vi har kommit närmare varandra, tack Jesus för det! (Ja jag gi...

Hej. Jag tänkte att jag skriver ett andra och sista inlägg för det här året. Jag är hemma hos min lillasyster, hennes sambo är med. Lilla bebis Léon som nu sover, mamma och min systers hund Charlie!   . Jag har tänkt på att ta mer hälsosamma val näst...

Hej hej! Jag bara känner att jag vill blogga innan året 2024 är officiellt här! Jag har aldrig förut (vad jag kan komma ihåg) varit ett helt år utan att blogga förut, så jag vill ha ett blogginlägg nu till 2023 som är kvar!   Så, hur har mitt år vari...

Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag und...