Hej hej. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja någonstans... Det känns så jobbigt. Ibland är det som att jag inte känner mig själv alls... Jag kan vara jätte kärleksfull och omtänksam, och bara vilja hjälpa människor... Sen så kan jag helt plötsligt bli arg, strunta i allt och alla, vara jätte elak och knappt bry mig om någon alls... Det är helt två olika personer... Båda är samma person, båda lever i samma kropp, hjärta och själ. Dom lever i min kropp, i mitt hjärta och själ... Ibland kan jag kontrollera min "onda" sida bättre, ibland kan jag inte kontrollera den sidan knappt, beror på hur pass dåligt jag mår och hur arg/förbannad jag är... Ju argare jag är, desto mer elak blir jag, och då blir det svårare för mig att kontrollera min "onda" sida... Jag hatar den sidan hos mig, jag blir som ett monster, en helt annan människa nästan... Jag vet att jag egentligen, innerstinne är god, kärleksfull, och jag bryr mig om människor, det är mitt rätta jag, den sidan är starkare, och det är ju bra, men ibland kan min psyko sida verkligen ta över mig nästan helt, och då får jag panik inombords, den rätta jag, den goda Tanya, får panik och bara skriker efter hjälp inombords... Jag vet att en del av mig är ett monster, tyvärr... Jag vill bli av med den sidan, föralltid!
Men jag vet inte om det går, för det är som sagt en del av mig, en psyko, läskig, galen del av mig, som är svårt att kontrollera... När jag blir riktigt arg, så jag kan jag bara skrika, gapa, dampa, säga jätte elaka saker, sen bara gå därifrån... Detta är delvis på grund av att jag har hormonrubbningar i kroppen... Jag får helt enkelt be till Gud, att han ska hjälpa mig, för han är den enda som kan hjälp mig, och jag vill, och tänker ta emot all hjälp jag kan få, för jag vill inte vara såhär, jag vill inte vara ett monster, jag är en god och kärleksfull människa egentligen, innerstinne, men det är inte alltid man ser den sidan hos mig... Jag tänker iallafall inte låta det besegra mig, för min goda sida kommer att vinna, jag vet det, eftersom jag är egentligen en bra människa, som vill att människor ska må bra...

Just ja, det blev aldrig av det dära med att åka till västerås och köpa en laptop till mig på grund av att jag och en killkompis la oss så sent... Och jag somnade vid 4, tror ni då att jag skulle orka vakna kl 10 och göra i ordning mig, och orka vara glad, och hantera den dagen? Nej du, knappast, det är mig vi snackar om... Så det får bli en annan gång helt enkelt. Men nu ska jag gå. Jag vet inte vad jag ska skriva mer...

Hejdå. /Tanya.