Hej hej. Just nu så känner jag att allting suger... Folk bara sårar och trycker ner mig... Jag visar inte det, men jag känner mig verkligen nertryckt... Jag känner mig nertryckt av dom flesta. Men jag håller tyst. Ibland säger jag inte ett ord, och bara lider, gråter och skriker inombords... Jag fattar inte, hur länge till ska jag orka? Hur länge ska jag bara vara tyst, och svälja allting? Du bara trycker ner mig för det mesta nu för tiden, du tror alltid det värsta om mig... Ibland får jag panik när jag är med dig, för man vet aldrig när du ska få utbrott nästa gång, när du ska gå över gränsen, bara trycka ner mig, och säga saker som inte är sant, säga saker som att jag försöker bli något jag inte är, saker som bara bevisar hur lite och pass dåligt du känner mig...
Förlåt, men jag orkar inte med dig och ditt beteende längre, jag hatar när din ilska går ut över mig, och jag hatar hur du får mig att må och känna mig... Jag klarar inte av att vara med dig längre, inte på samma sätt som förut iallafall, för jag känner mig ständigt nertryckt av dig... Jag överdriver inte, och jag smutskastar inte dig, jag säger exakt hur jag känner mig just nu... Jag klarar inte av att vara vän och umgås med dig, iallafall inte för tillfället, det har bara blivit för mycket... Jag orkar inte leva med den hära paniken och rädslan som jag känner inombords varje gång vi är med varandra... Jag känner inte att du uppskattar mig, utan du tar mig förgivet och tycker att det är självklart att jag ska alltid finnas där för dig dygnet runt...
Jag orkar inte mer. Förlåt för att jag säger detta, men nuförtiden, för det mesta så mår jag mer dåligt än bra när jag är med dig, på grund av ditt beteende, hur du tänker om mig, tror alltid det värsta så fort det är något, och när du får såna utbrott... Och du får inte dina utbrott sällan precis...
Jag är inte ute efter att såra dig, eller göra dig arg, jag vill bara att du ska äntligen förstå hur jag känner mig nu innerstinne, och jag har känt så ett tag, och det blir bara värre och värre, men jag har inte sagt något, inte förrän nu... Så snälla jag ber dig, låt mig va. Kan du inte få mig att må bra, behöver du inte heller försöka krossa mig... Du behöver inte trycka ner mig och få mig att känna less, och som om jag vore en hemsk människa...

Angående det dära ryktet som jag skrev i min blogg igår, det stämde inte... Någon idiot har tagit hennes mobil, spridit massa rykten, asså den idioten gör allt för att förstöra för den tjejkompisen som jag har, som jag känner... Så förlåt för att jag tvekade på dig,  men det hela lät så skumt, och den personen skriver som dig, och från din mobil, så vad skulle jag tro då?... Men nu vet jag sanningen iallafall, att din mobil är borta, någon annan har det och snackar skit om dig, och det är många som håller på så, tyvärr... Men jag tror ju självklart på dig före rykten, jag vet att folk säger så mycket skit om en, av egen erfarenhet...

Men nu ska jag gå. Ska fixa mig och sen gå och lägga mig. Ha det så bra där ute.

Bye bye. /Tani.