Hej hej. Det är blogg time nu, haha! :D. Som ni märker så mår jag bättre och är på bra humör nu. Det är tack vare 2 personer, och dom är Frida och Cesar! :) . Idag har jag vart hos Frida, vi har pratat, gått ut med hennes hund, handlar lite godis, Pepsi Max, skruvar och sånt. Nu är jag hemma, jag kom hem för att äta mat och sen duscha. Jag kom ut från duschen, ska snart fixa mitt hår, packa ner pyamas, tandborste, lite krämer och sånt nödvändiga saker, ska sova över hos Frida inatt.
Det ska bli kul och mysigt :) . Jag har ganska mått dåligt på den senaste tiden, jag behövde muntras upp och få goda råd, och jag fick rätt så bra råd. Jag borde inte isolera mig själv, utan fortsätta att leva vidare och umgås med mina vänner. Det är nu som jag måste vara som starkast, kämpa vidare och inte ge upp... Även om det känns som att jag vill, eller att det behövs att jag ska isolera mig själv för mycket eller för ofta, vilket jag har gjort hittills, så borde jag inte göra det, för det blir bara värre, inte bättre... Så jag måste se till att göra så att jag ska må bättre, och inte  att jag ska må sämre! Eller hur? :) .

Nu till en helt annan grej. Vet du vad? Det är lugnt, jag ska inte störa dig mer, det är uppenbart att du vill vara ifred och att du inte vill ha något med mig att göra just nu... Jag har försökt och kämpat, men nu orkar jag inte mer, orkar inte jaga dig hela tiden. Vill du något så får du höra av dig, jag tänker inte höra av mig mer, varken via msn eller sms... Så att du vet det. Nu när du läser detta (om du ens läser min blogg då och då/regelbundet) så vet du nog vem jag menar... Men om du är osäker, så kan du fråga om det är just dig jag menar, eftersom jag inte tänker nämna några namn här...

Men nu ska jag gå, ska fixa mitt hår, smörja in mig, byta om, och packa ner lite olika saker. Men ni får ha det så bra och sköt om er!

Puss och kram. /Tanya.

Hejsan bloggen, det var ett tag sen jag skrev här senast... Jag borde nog blogga oftare. Jag hade egentligen inte tänkt att blogga nu, jag hade tänkt att gå och lägga mig, men nu blev det så iallafall. Men en sak är jag säker på, att efter jag har bloggat så ska jag ta bort sminket, käka något, t.ex en banan för att hålla blodsockret uppe, bortsta tänderna, byta om och sen gå och lägga mig. Som ni vet (iallafall ni som läste mitt förra inlägg) så såg ni säkert att jag mådde jätte dåligt, jag var otroligt ledsen och grät när jag skrev det inlägget då... Men nu är det bättre. Vi löste detta, i tisdags... Det var skönt, det kändes skönt att lösa detta. Han lovade att aldrig mer göra sådär, alltså att ta mig förgivet sådär, och bara dra utan att låta mig förklara mig själv... Jag vet att han inte tänkte klart då, men det gjorde ju inte mindre ont för det...
Men hursomhelst så löste vi detta, tack och lov... Det var skönt det, jag stod knappt ut med smärtan... Grejen är den att jag är jätte svag för honom, mår han dåligt så mår jag också dåligt... Självklart vill jag inte att någon av mina vänner ska må dåligt, men om han mår dåligt, alltså verkligen dåligt, så påverkar detta mig starkt... Jag behöver inte förklara varför, både han och jag vet varför jag blir sån. Ni behöver inte veta allting om mig, haha :P . 

En sak tycker jag är jobbigt. Många vet inte vart dom har mig någonstans. Jag vet knappt själv vart jag har mina vänner, jag vet inte ens vart jag har mig själv, jobbigt situation... Känns som om jag kan lita på vissa mer, vissa mindre, och vissa inte alls... Jag tänker inte nämna några namn här... Hur ska jag göra här då? Ja du... Hmm, bra fråga... Äh, helt ärligt talat så vet jag inte, men jag får lösa detta på något sätt. Det är inte bra hur jag har det just nu, med mina vänner, kompisar och så vidare, jag måste komma på nånting, hur jag ska lösa detta. Jag har delvis svårt att öppna mig för människor på grund av att jag kan få helt fel råd, eller inte få råd alls... Jag försöker, vill och måste själv klura ut vissa saker.
Så är det bara... Det känns som om bara det är mycket jag inte berättar, det kan jag inte heller, det är för mycket, för komplicerat, det är ju inte alla som förstår mig, min situation, mina tankar och idéer... Därför försöker jag klura ut det mesta själv. Detta har blivit komplicerat...

Men nu måste jag gå, ska sova. Jag vet, detta blev ett tråkigt inlägg, men jag skriver för att jag vill skriva, och för att jag behöver skriva av mig, inte för att ni läsare ska förstå eller veta allting. Jag är ingen öppen bok, vissa saker vill man helt enkelt inte prata/skriva/berätta om. Och jag är nog inte den enda som känner, tycker och tänker så, det finns nog flera som tänker så, jag menar kom igen... Man kan ju inte skriva precis allt i sin blogg, då finns det ju inge privat liv kvar, eller hur? Det är ju inte meningen att alla ska veta allt om mig via min blogg, jag skriver blogg för jag tycker att det är kul att blogga, jag, och endast jag bestämmer vad jag ska skriva om, och hur pass mycket jag ska skriva. Det är bara jag själv, och min fantasi som sätter gränser, ingenting annat. Jag skriver om det som är sant, det jag känner, kanske det jag gör, har gjort, eller vill göra, och så vidare... Och jag skriver även om ibland hur jag är som person och så vidare... Det är så olika liksom, men läs min blogg så lär ni känna mig lite mer iallafall! :) .Men nu ska jag som sagt gå. Ha det så bra och sköt om er!

Puss och kram! /Tani.