Hejsan bloggen! Just nu så känner jag för att skriva av mig här lite...

Den hära dagen, själva veckorna, månaden och perioden har vart jobbigt för mig och då har jag inte nå större lust att blogga. Jag har större lust och ork att blogga när jag mår bra/bättre. Jag vet inte hur det är med er och hur ni känner det där, men jag känner det i alla fall så. Visst det kan vara skönt att skriva av sig när man mår dåligt, men när man mår dåligt ofta och mycket i en viss period så har man inte alltid lust att skriva av sig hela tiden, för det är oftast samma sak och det blir bara jobbigt och uttjatande då. Det är så jag tycker i alla fall...

Hur som helst... Jag drömde om Cesar i natt (eller ska man säga igår?) aja hursomhelst, så drömde jag om honom... Jag drömde att jag såg honom och jag ville prata med honom, nå honom... men han gick ifrån mig och ignonerade mig totalt. Han sa inte ett enda ord till mig... Sen så följde jag efter honom för jag ville verkligen få tag i honom och prata med honom men då blev det värre, för då började han att springa ifrån mig... Sen så vaknade jag. Det första jag gjorde, jag insåg att det var en dröm... sen så insåg jag att det är likadant i verkligheten... Det gjorde så ont inom mig och saknaden blev bara större så jag började att gråta efter honom... Sen när jag hade lugnat ner mig så smsade jag honom... Sen så har jag bröjat gråta igen, sluta, började och så fortsatte det hela dagen idag fram tills... runt 12-1 på natten nångång. Jag har sammanlagt skickat 3 sms till honom idag. Jag erkänner... jag håller mig fast vid honom och jag kan bara inte gå vidare... Det gör för ont och saknaden är för stor!

Tror du att man får något svar tillbaka?

Nej men självklart inte! Allt är precis som vanligt... dåligt, ruttet, sorgligt och tragiskt. Ibland känner jag att hela mitt liv är tragiskt. Som om det bara går ut på att jag ska gråta, lida, känna av smärta, bli utsatt för olika prövningar hela tiden och sen dras med en massa sjukdomar... Jag känner att om mitt liv går ut på att lida utan få någon ro i själen, då dör jag hellre... bokstavligen!

Nej, jag är inte självmordsbenägen, men jag känner mig nedstämd (ej demprimerad, tack och lov... det är det enda som fattas för att göra allt värre!) och ledsen, sorgsen och som om jag inte riktigt vet vad meningen med mitt liv är... Jag vet att jag vill hjälpa människor... men jag har ingen aning om hur, när, var eller vem. Jag kan ju inte ens hjälpa mig själv för tillfället! Hur ska jag då kunna hjälpa andra? Jag måste hjälpa mig själv först... men nää, allt går så segt känner jag! Jag vill gå igenom en riktig healing process nu och prata med någon psykolog så jag kan prata av mig och så vidare... men nä då! Än har jag inte fått hjälp... idioter!

Haha ursäkta mig, men jag blir lite irriterad och frustrerad när man mår dåligt både fysiskt och psykiskt och man får inte ens hjälp med psyket... jag kan inte ens prata av mig liksom och det suger!
Jaja nu så ska jag sluta gnälla och försöka se på det positiva saker jag har vilket är:

*Justin
*Gud
*Mina vänner, som Chelise, Isa och Markus bland annat :) .
*Min söta kattunge Dino!

Som ni märker... Så "lever" jag mest för andra... knappt för mig själv.
Det är dom som gör så att jag orkar ens leva överhuvudtaget :) .
Familjen räknar jag dock tyvärr inte med! Dom förstår sig inte på mig så bra...
Det är så jag känner och upplever det i alla fall.

Men nu så ska jag gå, har skrivit av mig nu en del :) . Ni får ha det så bra!
Puss och kram! /Tanya.

 

Vaij

27 februari 2011 11:26

Hej. Inte lätt att inte bli förstådd. Det förstår jag. Tro mig. Och jag mår dåligt när du säger att du mår dåligt. men jag blir väldigt ledsen på dig när du säger att din familj inte är dem som får dig att orka. Som att din familj inte förstår.
Om du tänker efter några minuter.. är det faktikst din familj som har funnits för dig under alla dina år i detta liv. Det gör ont i mig när du inte ser det.

Älskar dig för den du är.

Tanya

27 februari 2011 18:20

Hej. Nej det är det verkligen inte...
Jo klart, jag menar/säger inte att ni inte har funnits för mig, för det har ni på flera sätt och vis och för det är jag tacksam över... Det är svårt att förklara, men jag har svårt att känna mig "hemma" någonstans.

För jag känner mig missförstådd hela tiden, överallt. Som om ingen verkligen vet vad jag går igenom, det är sånt som får mig att... bland annat vilja hålla mig undan från människor, familjen med tyvärr.

Men jag hoppas på att det blir bättre i framtiden, jag gör verkligen det...
Jag älskar dig med!

 

Chelise

27 februari 2011 13:08

Jag älskar dig så himla mycket Tanya. Glöm inte det<3

http://www.chellan.blogg.se

Tanya

27 februari 2011 18:17

Naw... Jag älskar dig med gumman! Nej då, sånt glömmer man inte! :D

 

Isa

4 mars 2011 18:40

jag finns alltid här för dig gumman vilken tid på dygnet de än är <3 nu kan vi prata hela helgen och hela nästa vecka nu har jag internet :D

http://www.isajohansson.blogg.se

Tanya

4 mars 2011 20:15

Aw vad bra gumman! Vad skönt det låter :) .
Jag saknar liksom att smsa dig och snacka med dig på msn och så :)

 

Isa

5 mars 2011 00:38

aw jag saknar att smsa med dig också vi har inte ens kunnat snacka på msn på skit länge:o men nu är jag hemma hela veckan under lovet då har jag internet:D

http://www.isajohansson.blogg.se

Tanya

5 mars 2011 01:00

Naw... Ja det stämmer faktiskt. Seriöst, du borde seriöst ta och klaga REJÄLT på dom internet bolagen eller vad det heter xD . Du kan hota med att sluta där och inte vara ngn kund där längre om det inte är fixat inom 2 veckor xD .

Ja det låter bra gumman, då kan vi snacka på msn en del nu när du har lov :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej alla! Jag har haft fullt upp dem senaste dagarna. Varit med en tjejkompis i söndags, samt drog till kyrkan den dagen. I måndags var jag med bästa vännen hela dagen och kvällen. Igår träffade jag min gamla pastor och fikade, kom hem och vilade...

Hej hej! Jag kände för att göra ett litet inlägg. Det jag har i tankarna och på hjärtat är en kille. En utav mina killkompisar för att vara mer specifik. Jag tänker på året 2023, som var. Vi har kommit närmare varandra, tack Jesus för det! (Ja jag gi...

Hej. Jag tänkte att jag skriver ett andra och sista inlägg för det här året. Jag är hemma hos min lillasyster, hennes sambo är med. Lilla bebis Léon som nu sover, mamma och min systers hund Charlie!   . Jag har tänkt på att ta mer hälsosamma val näst...

Hej hej! Jag bara känner att jag vill blogga innan året 2024 är officiellt här! Jag har aldrig förut (vad jag kan komma ihåg) varit ett helt år utan att blogga förut, så jag vill ha ett blogginlägg nu till 2023 som är kvar!   Så, hur har mitt år vari...

Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag und...