Hejsan! Just nu så vill jag bara skriva av mig lite...

Jag känner mig trött, less och missförstådd för det mesta/hela tiden!
Det är fruktansvärt att vara jobbigt att vara mig och leva såhär, i alla fall dom flesta gångerna! Man känner sig liksom sårad och missförstådd hela tiden som sagt. Det värsta är att det inte är mitt fel, jag kan inte hjälpa det...
Jag sårar människor fast jag menar inte det, jag vill inte såra någon...
Jag önskar att jag inte hade Aspergers syndrom men nu så kan jag inte hjälpa det... Om jag kunde så skulle jag fly ifrån mig själv föralltid och aldrig mer återvända! Men det går tyvärr inte, jag är tvungen att dras med mig själv...
Frågan är, varför vill folk stanna kvar hos mig? Jag förstår seriöst inte det...
Allting sårar mig, att jag är som jag är och att jag inte kan hjälpa det.

Jag sårar andra fast jag inte vill det. Jag är elak och säger elaka/dumma/olämpliga saker fast det är min mening att vara elak eller kränka, såra någon och så vidare... Det är så fruktansvärt jobbigt det här.

Jag bara vet att hela min familj skulle ha det så mycket bättre utan mig om alla kunde bara strunta i mig och sluta antränga så mycket för min skull... För jag är inte värd det :( . Allas liv vore så mycket enklare om jag aldrig hade blivit född överhuvudtaget. På grund av mig så är mitt eget liv och andras liv också komplicerade. Det är mitt fel, men endå inte...

Jag önskar bara att jag kunde slippa alla mina sjukdomar, att jag kunde slippa ångesten, sorgen, smärtan... att jag helt enkelt kunde slippa min Aspergers syndrom... men det kommer jag inte ifrån! Det kan man inte bota utan det får man leva med hela livet ut... Det sorgligaste är nog att det är det som gör mig till den jag är. Det känns som om hela min Aspergers syndrom är hela min personlighet... både till det positiva och negativa.

Jag vill inte leva såhär, om jag ska jämt göra andras liv och mitt eget liv komplicerade, att jag ska såra andra och därmed själv bli sårad på köpet och känna sig värdelös och totalt dum i huvudet...

Jag förnekar det inte...
En del av mig önskar att jag inte existerade... Jag önskar helt enkelt att jag ska sluta lida och andra ska sluta lida på grund av mig. En del av mig längtar tills den dagen jag dör och får ro i själen, då jag hamnar hos Gud och slipper lida mer och själv såra och plåga andra...

Men tyvärr så måste jag leva vidare och försöka göra det bästa med det här, även om det är så sjukt svårt och jobbigt för mig...
Så allt jag kan göra/säga just nu är:

Förlåt! Förlåt till er alla, förlåt för att jag sårar er, säger elaka saker utan att tänka efter och förlåt för att jag får er att lida på grund av mig... Verkligen förlåt! Även om det inte är mitt fel helt och hållet så känner jag endå mycket skuldkänslor... Allt känns så orättvist, både för mig själv och andra :( .

Men men, jag hoppas verkligen att allt löser sig en dag medans jag fortfarande lever... men vi får väl se vad livet har att bjuda på...

Men nu så ska jag gå. Jag ska kolla på en film...

men ni får ha det så bra! Puss och kram /Tani.

Hejsan! Idag så har jag tyvärr stannat hemma från skolan på grund av att jag hade ont i magen... Nu så har jag det också fast nu så är det på grund av att jag är hungrig, haha :P .

Tydligen så är många magsjuka nu? :O . Som tur är så har inte jag blivit drabbad... än :P . Nää men har jag tur så slipper jag det överhuvudtaget!
Men vi får väl se hur det går med den saken...

Förresten, äntligen på ganska länge så tränade jag igår, haha.

På gym alltså ^^ . Jag måste ju börja ta hand om mig själv. Efter träningen så blev jag frestad och ville äta choklad... men nej, jag struntade i det!
Vad är det för mening att träna när man endå ska trycka i sig massa skit precis efter träningen? Inte så smart!

Men idag så blir det onyttigheter "tyvärr." Man får liksom lite dåligt samvete när man äter en massa onyttiga saker. Speciellt när man behöver gå ner i vikt och inte har tagit tag i sin egen hälsa ännu... men aja, det är nog på gång ska vi se! (Hoppas jag i alla fall.)

Just ja! Ville berätta en grej till... Jag har drömt fler mardrömmar :( .
Jag drömde att mamma började att röka igen (hon har slutat nu sen cirka 2 veckor tillbaka, vilket är väldigt starkt och bra gjort av henne!) Så det var jätte jobbigt... Sen så drömde jag den dära cancer drömmen igen :S .
Jag drömde att jag seriöst fick cancer, eller läkarna sa att cancer var på gång och dom hade ingen aning om hur min framtid ser ut...
Snacka om att jag blev rädd och ledsen!

Detta är andra gången som jag drömmer att jag har cancer på kort tid!

Vad betyder det?... Kan det betyda att mitt undermedvetna säger åt mig att skärpa mig och ta tag i mig själv och min hälsa fullt ut? Hmm... kanske det. Det kan ju i alla fall vara så :O .

Nä men nog med cancer och drömsnack nu!
Nu så ska jag gå och fixa mig lite och sen så småningom äta :) .
Men ni får ha det så bra och sköt om er!
Puss och kram. /Tanya