Lainen

6 april 2014 23:21

Har skitkasst med surf så kollar inte på videoklipp alls. Vart dock lite nyfiken på vilken diagnos du har?

Tanya

6 april 2014 23:37

Okej då förstår jag! Jag har Aspergers syndrom och pratar om vilket helvete det är att leva med den. Jag kan endast leva "normalt" liv periodvis, jag har alltid mycket mindre energi och ork i kroppen än vad andra unga människor i min ålder har. Andra perioder när jag inte kan leva normalt så isolerar jag mig själv ordentligt och ibland är det så illa att jag till & med äter mat i mitt rum så jag slipper riskera att min mamma eller syster ens SER mig och ännu mindre ens säger något till mig... Jag bara faller pladask och får panik om folk ringer mig, speciellt om de vill något speciellt. Tanken på att jag måste lyssna, analysera och säga något vettigt skrämmer mig när jag är på botten då jag känner mig allt annat klar eller "som mitt bästa jag." Så att säga. Jag har svårt med mycket i mitt liv, speciellt när det gäller sociala sammanhang & pga jag är annorlunda och folk missförstår mig så undviker jag folk och får panik ibland när det krävs av mig att vara social och behöva kommunicera med folk...

Lainen

7 april 2014 22:39

Ah okej. Jag har haft ett ex som hade Aspergers. Jag måste säga jag gillade det. Gillade hur rak våran relation kunde vara. Har det inte själv men har själv lite sociala problem och svårt att förstå samt hatar sociala spel. Så det vart mycket lättare att vara med henne än med min tidigare partner.
Nu vet jag inte ens om jag skulle vilja ha en tjej utan Aspergers om jag ska vara ärlig. Får jag höra att någon har det så får jag direkt en vill dragning till dem då jag på något sätt finner dem mera intressanta samt lättsamma att vara med utifrån de erfarenheter jag hittils haft.
Inget ont som inte för något gott med sig va?;)

Tanya

9 april 2014 17:05

Jag blir nästan förvånad när du säger att du faktiskt VILL HA någon som har Apergers :O . Själv så känner jag mig som ett stort besvär för andra människor och även de kan oftast besvära mig. Jag känner mig seriöst som en "utomjording" jämfört med andra. Ja visst, jag är ärlig, rak osv. Men samtidigt så har jag mina perioder då jag knappt orkar vara social med någon och det är knappast så roligt för andra att hantera det med mig, speciellt inte om man är tillsammans med mig haha :P. Så lättsam skulle jag inte påstå att jag är. Isåfall det enda "lättsamma" med mig är att jag är ärlig, jag kör inga fula spel, gillar inte folk som vänder och vrider på sanningen, ljuger och manipulerar grovt. Sånt hatar jag. Men vad roligt att höra att du känner sådär för människor med asperger, själv har man alltid höra mest att jag är kräsen och är till besvär mer eller mindre... haha :P

elisa

8 april 2014 20:58

Jag har också asberger..men har inte sådär grov som du verkar ha...finns det olika "grader" ?

Tanya

9 april 2014 17:01

Ja, det finns olika "grader" och nivåer. Egentligen har jag inte det så "grovt" det är bara det att jag är omgiven utan fel människor som sänder negativ energi vilket gör så att jag faller och bryter ihop och periodvis inte orkar med NÅGOT eller NÅGON... Får jag det mer "stabilt" och omger mig mer med positiva människor så kommer jag orka med SÅ MYCKET MER och kunna leva ett mycket bättre och mer normalt liv, ska du veta :)

Lainen

9 april 2014 21:31

Alla har olika smak. Och tur är väl det. Finns nog flera som vill ha aspisar till partners.:)
Mycket för mig är nog att jag själv inte heller är normal, tål inte normalt folk. Men det är ju just det där med sociala spelen och att aspergare ofta är mera rakt på sak som gör det så skönt tycker jag. Då slipper man gå omkring och undra om man har gjort något fel (lider av att jag tror folk tycker illa om mig hela tiden nästan). Så att vara med någon som är öppen underlättar det extremt för mig.
Mitt ex drog sig inte undan mig spec mycket, mest alla andra. Hon hade inga vänner alls att umgås med.
De som säger att du är kräsen och till besvär är ärligt talat inte folk du borde ha i ditt liv.

Tanya

12 april 2014 00:21

Nja tveksamt, du måste vara en utav dom VÄLDIGT FÅ som vill ha ett seriöst förhållande med en människa som har Aspergers syndrom... Jag är personligen svårt ha att göra med, jag litar inte på folk lätt, jag kollar alltid bakom min rygg & jag blir då automatiskt inte så sugen på fysiskt kontakt så speciellt mkt = inget sex speciellt inte dom första månaderna. Dom flesta vill ha en brud dom kan ligga med typ direkt även om dom är i ett seriöst förhållande och är seriösa, men är typ nykära...

Okej då förstår jag :). Men ibland kan jag dölja känslor bara för att jag inte orkar prata om dom, haha. Men tycker jag att någon beter sig illa, så visar jag det... då märker man det + jag säger till såklart :P.
Så då borde jag i princip inte ha någon i mitt liv? :/ . Dom flesta säger ju sådär om mig tyvärr...

elisa

9 april 2014 21:47

Okej :) brukar du ha som en ångest i dig..att du kan känna dig ledsen och bara vill gråta.. när du väl gör det så vet man inte varför man gråter.

Tanya

12 april 2014 00:18

Ja tyvärr så känner jag sådär rätt så ofta... Jag gråter inte så ofta längre men när jag gör det så fattar jag tyvärr inte alltid varför man gråter & bryter ihop alla gånger...

sofie

5 maj 2014 23:15

har oxå AS, eller snarare drag av det (me så kan de inte skriva i jornalerna)

vet att det kan vara riktigt jobbig med alla konstiga dolda koder och bud som man får från omgivningen och inte kan läsa av.

ibland undrara jag varför man inte bara kan säga vad ma menar rakt av? t.ex smakar det så kostar det hur ska jag tolka det?
alt 1: man köper mat men tycker inte om den och då behöver jag inte betala förren jag hittar något jag tycker om

alt 2: det blir dyrare helt enkelt (typ märkeskläder eller nåt)

Tanya

11 juli 2014 20:37

Hahahaha jag förstår vad du menar! Men samtidigt eftersom jag tyvärr har blivit uppväxt med oförstående korkade människor så har jag vart tvungen att lära mig på den hårda vägen vad de alla koderna i de sociala sammanhangen betyder... Jag har vart tvungen för att överleva ärligt talat!