Hejsan. Ett av mina nyårslöften var att ta reda på vad det är för fel på mig... Nu så vet jag det. Jag har Aspergers syndrom... Okej nu så ska jag berätta för er vad det är och vad det innebär för er som inte vet det.

Man är hellre ensam och föredrar ensamheten före sällskap.
Det är inget som kommer helt plötsligt, utan jag har alltid vart sån och det är inget man reagerar så speciellt starkt på bara för att man hellre vill sysselsätta sig själv än att umgås med andra. Så ja, jag är hellre ensam än att umgås för mycket med andra. Jag klarar inte av det riktigt och känner att det kan bli för mycket och det känns som om jag måste ta en paus då och bara få vara för mig själv... Många har då tyvärr tagit det personligt då dom har trott att jag inte vill umgås med dom, att jag är "tråkig" eller "elak" eller att jag tror att jag är "bättre" än någon annan...
Men när jag väl umgås med andra så är jag social och visar intresse.
Jag sitter inte där helt tyst och rullar på tummarna direkt om man säger så :) .

Sen så är jag väldigt ärlig som person, men Aspergers syndromen hjälper till på traven där, haha. Till exempel så kan man kommentera någons utseende bara sådär rakt ut och säga exakt det man tycker, i vilket sammanhang som helst.
Jag vet det är lite konstigt, till och med jag tycker att det är konstigt, haha.
Men man tänker sig inte för riktigt då, utan man säger det bara sådär rakt ut :P .

Sen så när man pratar så känner man sig osäker om man har sagt rätt saker eller om man har pratat lagom länge. Jag känner faktiskt så, det är därför jag inte gillar att videoblogga så speciellt ofta och sånt. Man vet vad man vill säga och vad man vill komma fram till men man kan förklara lite konstigt ibland, man får inte till dom rätta orden helt enkelt.

Sen så kan man antingen överskatta eller underskatta människor som har Aspergers syndrom... Alltså att man har för höga krav på en person, eller för låga krav.

Sen så har vi speciella rutiner, mönster som vi måste göra för att fungera och "må bra." Man gör nånting eller något i en speciell ordning eller så.
Många som har aspergers har (i vuxen ålder alltså) rutat in hela sin tillvaro efter ett speciellt mönster.

Sen så har vissa svårt att fatta ironi och sånt och tar allt så bokstavligt och fattar inte att det är ett skämt. Jag är inte sån, jag fattar ironi och skämtar själv väldigt mycket och är ironisk av mig och så. Visst har det hänt nångång att man inte har fattat skämtet direkt, utan att man fattar det i efterhand. Då börjar man helt plötsligt att skratta när man fattar skämtet/ironin, i alla fall jag :P .

Sen så är vi lite klumpiga och långsamma/sega av oss!
Jag har lätt att komma åt saker, trots att jag försöker vara tyst och diskret om nätterna så lyckas jag oftast i alla fall ställa till med ljud så man väcker andra... Haha. Så ja, det är inte alltid så lätt att vara med mig eller leva med mig.

Sen så finns det dom som är översmarta, haha. Jag är då inte översmart, jag är mer på normal nivå. Vi är bra på att haka upp oss på detaljer, där med missa att se hela helheten. Sen så är jag en sån som ska analysera allt, haha.

Tyvärr så upptäckte jag detta igår. I alla dessa år så har jag inte vetat om något, så det kändes jobbigt och kändes som om jag behövde smälta det och prata ut det. Jag hade inte ens lust att blogga om det då. Men nu så känns det bättre :) . Jag accepterar det helt enkelt. Det är egentligen inget nytt så, jag har alltid vetat att jag är lite... annorlunda och att jag inte är direkt som alla andra. Nu är det bevisat på papper också. Det är något jag föddes med helt enkelt. Sen så om man har Aspergers syndrom så är det inget man får reda på över en natt, utan många upptäcker det i vuxen ålder.

Men jag är glad att jag upptäckte det och fick reda på det, för nu så kan jag se till att skaffa rätt hjälp och stöd! Yes, detta känns bättre... Jag gör framsteg, sakta men säket!

Men nu så ska jag gå, jag har berättat en del av vad det innebär att ha Aspergers syndrom. Ni får ha det så bra och sköt om er!

Puss och kram /Tanya.

 

Me

22 januari 2011 21:15

Hur fick du reda på att du har aspergers syndrom?

Tanya

22 januari 2011 21:27

Jag gjorde en massa test och så hos en psykolog... Så då visade det sig att jag hade det.

 

chelise

22 januari 2011 21:26

Det är både bra och starkt att skriva om det. Folk kommer att förstå mycket bättre, och det kommer att kännas mycket lättare för dig nu. Tro mig. Jag känner igen mig faktiskt i mycket av det där, men ändå så är mitt mer åt panikångest- hållet. Men mycket av det där känner jag igen. Kanske inte har pratat om det så mycket men.. jag förstår dig, så jag är rätt person att komma och prata med<3

http://www.chellan.blogg.se

Tanya

22 januari 2011 21:30

Naw... Vad gullig du är hjärtat!
Jo det tror jag med, folk borde förstå sig på mig mer nu i alla fall. Annars så är det ju konstigt. Ja okej... Vem vet, du kanske också har Aspergers syndorm? :O . Haha nej då, jag vet var du har, det har du berättat för mig :) .

Nej, det kanske inte alltid är så roligt att ta upp sånt, sånt är så personligt och känsligt liksom. Det är privat. Sen om man vill blogga om det som jag gjorde så är det upp till var och en :) .

Naw... Ja dig har jag redan pratat om detta och kommer fortsätta att göra det!
Jag älskar dig gumman! Tack för att du finns! :*

 

kadavro

23 januari 2011 09:00

Hur gjorde du för att få konstaterat att är en aspie?

http://kadavro.bloggplatsen.se

Tanya

23 januari 2011 14:39

Som jag skrev tidigare, så gjorde jag olika tester osv hos en psykolog :)

 

kadavro

23 januari 2011 11:00

Sorry, såg att du redan svarat på den frågan så jag ställer en ny. Hur kom du till psykologen?

http://kadavro.bloggplatsen.se

Tanya

23 januari 2011 14:38

Well... Det är mycket på grund av min mamma och mina lärare om jag ska vara ärlig. I en gammal utredning så stod det att jag hade svårt att prata och massa annat, men det är ju inte alls så idag... Så lärarna frågade om jag ville göra en ordentlig utredning osv, för jag har alltid känt att det är något "fel" på mig, så jag tackade ja. Man fick göra olika tester osv hos en psykolog och resultatet kom fram till att jag har Aspergers syndrom...

Min mamma har misstänkt att jag har haft det sen ca 1 år tidigare men hon hade aldrig sagt något till mig, då jag fick en chock att hon har vetat det, eller misstänkt det hela tiden...

Mamma har själv jobbat med barn/ungdomar som har aspergers syndrom för ca 1 år sen, hon sa att hon kände igen mig i dom barnen/ungdomarna och kontaktade någon för att hon ville att jag skulle göra en ordentlig utredning för att vara helt säker på om det var som hon misstänkte, att jag har Aspergers syndrom... Och ja, det hade jag.

Jag är glad för att jag upptäckte det, då jag har lidit i alla dessa år och sett mig själv som ett freak. Jag har alltid vetat att jag är annorlunda men jag har aldrig riktigt vetat varför, men nu så vet jag det... :) .

Så nu kan jag se till att få rätt stöd och hjälp! :)

 

Rebecca

23 januari 2011 12:42

Hej vill du bli veckans blogg?
Anmäl dig nu! :)

http://www.shadoww.bloggplatsen.se

Tanya

23 januari 2011 14:39

Nja, det kvittar för min del. Det spelar inte en sån stor roll för min del :)

 

liz

23 januari 2011 13:10

grym blogg! starkt.

http://batmansmuffins.bloggplatsen.se

Tanya

23 januari 2011 14:32

Åh tack så mycket, det uppskattas verkligen! :) . Jag ska snart kolla in din blogg jag med ^^

 

Tilda

23 januari 2011 13:56

Intressant att läsa om någon med samma problem som en själv, jag har dock inte diagnostiserats med någon syndrom, men de skulle inte förvåna mig de minsta om jag egentligen har något sådant.
Har helt enkelt aldrig kommit mig för att kolla upp de, fast de borde man nog egentligen :-/

Nåja, lycka till med allt o hoppas de går bra :-D

http://guldis.bloggplatsen.se

Tanya

23 januari 2011 14:31

Hejsan! Jag tycker att du helt klart ska kolla upp det. Jag gjorde det hos en psykolog, man fick göra en massa olika tester osv... Det kan du också göra för att veta eller ta reda på om du också har aspergers. För tyvärr så när man har det så lider man i flera år, man vet att man är annorlunda men man har ingen aning om varför... Därför är det viktigt att ta reda på om du har det, så du kan få rätt hjälp och stöd dessutom! :)

Tack så mycket :)

 

Isa

23 januari 2011 14:45

De var bra gjort att skriva om de där:) Ibland känns de bättre att skriva vad man tycker och känner i vissa sammanhang ,så man inte sitter och tänker på saker hela tiden:)
De där med ensamhet då är vi två om de, jag gillar också att vara för mig sj, men visst jag tycker om att umgås med andra också men jag gillar bättre att vara sj :)
hoppas du får den hjälp du behöver gumman :)
kram <3

http://www.isajohansson.blogg.se

Tanya

23 januari 2011 14:49

Tack så mycket! Jag kände att jag behövde skriva av mig och sen så är det kanske andra som har Aspergers syndrom... Så det kanske "hjälper" dom på något sätt? Dom kanske inte skämms för det eller så, eller så kanske dom känner igen sig i det jag har bloggat om och kanske själv gör en utredning eller så :) .

Jo, det är skönt att få vara för sig själv faktiskt. Haha det är kanske df som jag klarar av distans förhållanden, för annars så skulle jag kanske bli less om jag kunde träffa Justin exakt varje dag i t.ex 2 år i rad xD . Jag hade nog blivit skit irriterad på honom vid det laget, hahaha :P .

Jo, hjälp är på gång. Jag har en ny tid nästa vecka. Jag ska gå på kurser osv för att få rätt hjälp och stöd! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej alla! Jag har haft fullt upp dem senaste dagarna. Varit med en tjejkompis i söndags, samt drog till kyrkan den dagen. I måndags var jag med bästa vännen hela dagen och kvällen. Igår träffade jag min gamla pastor och fikade, kom hem och vilade...

Hej hej! Jag kände för att göra ett litet inlägg. Det jag har i tankarna och på hjärtat är en kille. En utav mina killkompisar för att vara mer specifik. Jag tänker på året 2023, som var. Vi har kommit närmare varandra, tack Jesus för det! (Ja jag gi...

Hej. Jag tänkte att jag skriver ett andra och sista inlägg för det här året. Jag är hemma hos min lillasyster, hennes sambo är med. Lilla bebis Léon som nu sover, mamma och min systers hund Charlie!   . Jag har tänkt på att ta mer hälsosamma val näst...

Hej hej! Jag bara känner att jag vill blogga innan året 2024 är officiellt här! Jag har aldrig förut (vad jag kan komma ihåg) varit ett helt år utan att blogga förut, så jag vill ha ett blogginlägg nu till 2023 som är kvar!   Så, hur har mitt år vari...

Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag und...