Hejsan. Det känns fortfarande konstigt att Dino inte är kvar här.

Jag stirrar där Dino hade sina matskålar. Jag ut från duschen för över 1 timme sen. Jag saknar när Dino kom in ibland när jag duschade (speciellt när jag var ensam hemma med honom) och då brukade han kolla på mig och jama.

Ibland så hoppade han upp på badkars kanten. Då visste jag att han saknade mig och ville vara med mig. Jag pratade med honom då, sa att jag kommer snart... Haha! Den sötnosen svarade mig genom att jama :) . Jag brukade ibland skynda mig lite extra för Dinos skull, så att jag kunde vara med honom...

Igår natt när jag sov så hade jag dörren öppen på glänt, hade garderobs dörrarna öppen på glänt och låtsades att Dino sov nere vid mina fötter. Jag var tvungen att göra så, det var det enda sättet för mig att verkligen kunna lugna ner mig för att sedan kunna sova gott. Det är en kamp. Ibland försöker jag säga till mig själv att jag är okej... men sanningen är att jag är inte okej. Inte än i alla fall... Det gör ont, jag lider. Jag saknar Dino. Jag är glad för hans skull, vilket gör så att lidandet är värt för jag vet att han är lycklig nu. Det hade vart värre om vi hade fått avliva honom eller något sånt. Då hade lidandet vart så sjukt mycket värre.

Jag är inte okej, jag tänker inte ljuga. En annan, liten del av mig är helt okej och vet att jag kommer klara mig, jag klarar mig igenom detta. Om jag inte kan klara mig igenom ALLT så kan jag åtminstone klara mig igenom det mesta och det räcker för mig. I alla fall för stunden :) .

Jag har känt mig uttömd på energi idag, jag har inte ens haft ork eller lust att gråta. Jag har känt smärtan och saknaden inom mig, men inga tårar kom ner för mina kinder idag, tack och lov. Det är ju alltid något. 

Jag har nyss kollat på Vampire Diaries. Den är riktigt bra, det är spännande i stort sätt hela tiden och man fastnar... Dock har jag lite svårt att kolla på den ibland, då den har lite blod scener då och då och jag har fortfarande kvar min blod fobi, även om den är betydligt mindre. Men den är där, jag känner det... Jag blir svag, det blir extra svårt för mig just då att ens tänka på blod och ännu mindre se det, men jag tvingar mig själv. Jag vill verkligen se den serien + förhoppningsvis kanske jag blir ännu starkare genom att jag vinner över min rädsla när det gäller blod fobin :) .

Nu så ska jag gå. Jag ska upp tidigt imorgon, jag har en läkar tid i Uppsala. Efter den så ska jag troligen gå och kolla runt på olika sorters mobiler. Jag vill ha en som har både tangentbord och touch. Om jag inte hittar något som jag fastnar för och verkligen vill ha, så kommer jag beställa en fin vit mobil som hade både touch och tangentbord från nätet. Den kostar ca 3000 kr. Min syster vill också ha den :P . Anledningen till att jag vill köpa en ny mobil är för att min nuvarande har börjat att krångla sig lite. Så innan det blir ännu värre eller den börjar att lägga av så är det smartare att köpa en ny mobil tycker jag.

Nej men nu så ska jag gå på riktigt, måste verkligen sova.

Ni får ha det så bra och sköt om er! Puss och kram. /Tanya

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej alla! Jag har haft fullt upp dem senaste dagarna. Varit med en tjejkompis i söndags, samt drog till kyrkan den dagen. I måndags var jag med bästa vännen hela dagen och kvällen. Igår träffade jag min gamla pastor och fikade, kom hem och vilade...

Hej hej! Jag kände för att göra ett litet inlägg. Det jag har i tankarna och på hjärtat är en kille. En utav mina killkompisar för att vara mer specifik. Jag tänker på året 2023, som var. Vi har kommit närmare varandra, tack Jesus för det! (Ja jag gi...

Hej. Jag tänkte att jag skriver ett andra och sista inlägg för det här året. Jag är hemma hos min lillasyster, hennes sambo är med. Lilla bebis Léon som nu sover, mamma och min systers hund Charlie!   . Jag har tänkt på att ta mer hälsosamma val näst...

Hej hej! Jag bara känner att jag vill blogga innan året 2024 är officiellt här! Jag har aldrig förut (vad jag kan komma ihåg) varit ett helt år utan att blogga förut, så jag vill ha ett blogginlägg nu till 2023 som är kvar!   Så, hur har mitt år vari...

Hejsan, nu skriver jag från mitt hjärta. Jag känner sorg just nu. Vart tog mina krisnta vänner vägen? Tyvärr så lever jag för mycket utifrån känslolivet nu snarare än från Guds ande, där det finns glädje och frid att hämta. Istället så känner jag und...